Driftkostnad för FTX-system: el och energi

Vad kostar det egentligen att driva ett FTX-system, månad efter månad? Frågan dyker upp både hos den som redan har ett aggregat surrande på vinden och hos den som funderar på att skaffa ett. Elpriserna svänger år från år, och då vill de flesta veta vad som faktiskt drar ström innan de bestämmer sig. Svaret är kort: fläktarna i sig drar relativt lite el, medan det är verkningsgrad och underhåll som avgör hur mycket systemet kostar att köra i praktiken.

Vad drar el i ett FTX-aggregat

Ett FTX-aggregat har två fläktar. En för tilluft, en för frånluft. Båda går i stort sett dygnet runt, året om, och det är dessa fläktar som står för nästan all löpande elförbrukning i systemet. Värmeväxlaren själv drar ingen el. Den flyttar bara värme mellan de två luftflödena som redan passerar genom aggregatet, utan någon extra drivkraft.

Dessutom finns ofta ett eftervärmningsbatteri som slår till när uteluften blir riktigt kall, och det batteriet kan dra betydligt mer el än fläktarna om det används flitigt under vintern. Grejen är att elförbrukningen därför varierar stort mellan olika installationer, även inom samma hustyp och ungefär samma boyta. Ett aggregat med moderna EC-motorer drar i regel mindre el än en äldre modell med enklare fläktstyrning, eftersom EC-motorer anpassar varvtalet efter det faktiska behovet i stället för att gå för fullt dygnet runt oavsett belastning. Många aggregat går dessutom ner i varvtal nattetid eller när ingen är hemma, via tidsstyrning eller närvarostyrning, vilket sänker elförbrukningen ytterligare utan att det påverkar inomhusluften nämnvärt under de timmar huset står tomt. Husets storlek spelar förstås roll för hur mycket luft som måste flyttas. Men valet av teknik, och hur väl aggregatet är injusterat från start, väger ofta tyngre än kvadratmetrarna i sig.

Hur verkningsgrad påverkar driftkostnaden

Verkningsgraden, eller värmeåtervinningsgraden, avgör hur mycket av värmen i frånluften som går tillbaka in i huset i stället för rakt ut i det fria. Moderna FTX-aggregat testas ofta enligt en europeisk standard, och tillverkarna anger i regel en återvinningsgrad som ligger högt för aggregat av god kvalitet. Ju högre verkningsgrad, desto mindre behöver eftervärmningsbatteriet jobba för att nå önskad tilluftstemperatur. Och desto lägre blir den totala energikostnaden över ett helt år.

Ett aggregat med sämre verkningsgrad måste kompensera med mer eftervärmning, vilket äter upp en del av den besparing som återvinningen annars skulle ge. Så verkningsgraden är egentligen den faktor som påverkar driftkostnaden mest, betydligt mer än skillnaden i elförbrukning mellan olika fläktmodeller på marknaden. Det är därför värt att jämföra just den siffran när du funderar på ett nytt aggregat, snarare än att bara titta på inköpspriset. Ett aggregat som på pappret är billigare men har lägre verkningsgrad kan i längden kosta mer i uppvärmning än ett dyrare alternativ med bättre återvinning. Hos många installatörer anges verkningsgraden som ett av de viktigaste jämförelsetalen vid val av aggregat, eftersom siffran ger en fingervisning om hur mycket av investeringen som betalar sig tillbaka i lägre uppvärmningskostnad över tid. Mer om själva tekniken och hur ett FTX-system är uppbyggt finns att läsa i vår genomgång av FTX-system.

FTX jämfört med system utan värmeåtervinning

I ett hus med ett vanligt frånluftssystem, ett så kallat F-system, försvinner den uppvärmda inomhusluften rakt ut genom frånluftsfläkten utan att något av värmen tas till vara. All den förlorade värmen måste ersättas med vanlig uppvärmning, och det kostar, särskilt under de kalla månaderna. FTX-system återvinner i stället en stor del av värmen i frånluften innan den lämnar huset, vilket i regel sänker uppvärmningskostnaden jämfört med ett F-system. Hur mycket beror dock på klimatzon och husets isoleringsstandard, så det går inte att ange en exakt siffra som gäller för alla hus och alla vintrar.

Däremot kostar FTX betydligt mer att installera, eftersom det krävs kanaler för både tilluft och frånluft i stället för bara frånluft som i ett F-system. I en villa på ett plan med kallvind brukar en komplett installation landa på mellan 95 000 och 120 000 kronor, och efter rotavdrag ofta mellan 80 000 och 100 000 kronor, enligt prisöversikten för FTX. I en villa i två plan, eller ett äldre hus med snedtak och murstockar, hamnar priset i regel högre, mellan 120 000 och 185 000 kronor före avdrag, eftersom fler våningsplan och trängre utrymmen gör kanaldragningen mer tidskrävande. I en lägenhet med ett kompakt aggregat anpassat för befintliga schakt ligger priset ofta mellan 35 000 och 90 000 kronor. Den som redan har ett F-system och överväger att byta bör alltså räkna med en högre investering i utbyte mot en lägre löpande kostnad för uppvärmning, snarare än tvärtom. Mer om själva bytet finns i vår guide om att byta till FTX-aggregat.

Faktorer som ökar elförbrukningen

Flera saker kan göra att elförbrukningen kryper uppåt utan att någon i huset märker det. Igensatta filter är den vanligaste boven, eftersom fläktarna då måste jobba hårdare för att pressa fram samma luftmängd genom ett smutsigt filter. Resultatet blir både högre elförbrukning och sämre luftkvalitet på samma gång, vilket gör filterbyte till en av de mest lönsamma åtgärderna som finns.

Ett aggregat med gammal fläktmotor drar dessutom ofta mer el än ett med modern EC-motor, eftersom äldre motorer sällan kan varva ner lika flexibelt efter behov. Fel injusterade luftflöden är en annan vanlig orsak. Ett aggregat som är inställt för högre luftväxling än huset egentligen behöver drar mer el än nödvändigt, utan att det nödvändigtvis märks på inomhusklimatet i vardagen. Boostläge som används mer än nödvändigt, till exempel vid matlagning eller dusch, ökar också den genomsnittliga elförbrukningen om det lämnas på för länge efter att behovet försvunnit. Även kanalsystemets skick spelar in. Trånga eller smutsiga kanaler ökar motståndet som fläktarna måste arbeta mot, vilket i sin tur höjer elförbrukningen över tid, särskilt i äldre installationer som inte underhållits regelbundet. Dessutom kan ett aggregat som placerats med för långa kanaldragningar eller många skarpa böjar behöva arbeta hårdare för att nå samma luftflöde som ett välplanerat system hade klarat med mindre ansträngning.

Så håller du driftkostnaden nere

Regelbundet filterbyte är den enskilt enklaste åtgärden. De flesta tillverkare rekommenderar byte några gånger per år, och ett filter som hålls rent gör att fläktarna inte behöver jobba i onödan för att upprätthålla samma luftflöde. Det är egentligen den mest underskattade delen av hela underhållet, trots att det tar bara några minuter.

Service och injustering spelar också roll för hur driftkostnaden utvecklas över tid. Ett aggregat som kontrolleras och injusteras med jämna mellanrum håller sig närmare den verkningsgrad det är konstruerat för, i stället för att sakta tappa prestanda år efter år utan att någon märker det förrän elräkningen stiger. Vår genomgång av ventilationsservice beskriver vad en sådan kontroll i regel innehåller. Dessutom lönar det sig att se över kanalsystemet om huset är äldre, eftersom läckande eller igensatta kanaler annars kan äta upp en del av den besparing som FTX-tekniken ska ge. En genomgång av luftflödena, så att de faktiskt matchar husets behov snarare än fabriksinställningar satta utan hänsyn till det specifika huset, brukar också göra skillnad för den löpande elförbrukningen. Att föra enkla anteckningar om elförbrukningen år för år gör det dessutom lättare att upptäcka om aggregatet sakta börjar dra mer el än tidigare, vilket ofta är första tecknet på att filter, kanaler, injustering eller fläktmotor behöver ses över.

Drift vintertid kontra sommartid

Elförbrukningen i ett FTX-system är inte jämnt fördelad över året. Vintertid arbetar eftervärmningsbatteriet mer, eftersom skillnaden mellan ute- och innetemperatur är större och värmeväxlaren ensam inte alltid räcker till för att nå önskad tilluftstemperatur. Det är under de kallaste månaderna att driftkostnaden märks mest i elräkningen, och det gäller särskilt hus i kallare delar av landet.

Sommartid ser bilden annorlunda ut. Då behövs sällan eftervärmning alls, och en del aggregat går dessutom ner i varvtal eftersom behovet av återvinning minskar när ute- och innetemperatur ligger nära varandra. Fläktarna drar fortfarande sin grundel dygnet runt, men den extra kostnaden för eftervärmning faller bort nästan helt under varma perioder av året. Under sommaren minskar dessutom ofta behovet av mekanisk luftväxling i sig, eftersom fönstervädring gärna kompletterar ventilationen under varma dagar, vilket bidrar ytterligare till att sänka elförbrukningen jämfört med vintern. Den som vill följa sin egen förbrukning över säsongerna gör klokt i att notera elmätarens värden med jämna mellanrum, eftersom variationen mellan vinter och sommar annars är lätt att missa i en vanlig årsavi där allt slås samman.

Källor

• Energimyndigheten
• Boverket: Regler om obligatorisk ventilationskontroll (OVK)
• Boverket