FTX ger fel luftflöden: under- eller övertryck

Varför ger FTX-aggregatet fel luftflöde, fast allt verkar vara igång som det ska? Du känner igen situationen: ett rum känns kvalmigt, ett annat är kyligt och dragigt, och ingen riktigt vet varför. Det spelar roll nu, för obalansen syns sällan på aggregatets display, den märks i stället i vardagen, som fukt på fönstren eller ett ständigt drag som suger in kall luft under dörrarna. Svaret är egentligen enkelt: tilluft och frånluft måste vara injusterade mot varandra, annars uppstår undertryck eller övertryck i huset, och lösningen är i regel en ny injustering av hela ventilationssystemet.

Vad balans mellan till- och frånluft egentligen betyder

Ett FTX-system tillför och frånför luft. Det är själva poängen med tekniken: fläktar styr både tilluften som kommer in och frånluften som sugs ut, och en värmeväxlare återvinner värmen ur frånluften innan den friska luften når dina rum. Grejen är att de två fläktarna måste vara inställda så att ungefär lika mycket luft kommer in som går ut. Blir det snedfördelat, uppstår ett tryck i huset, antingen ett underskott av luft som kallas undertryck, eller ett överskott som kallas övertryck. Varje rum har egna don för tilluft och frånluft, och don som är feljusterade eller delvis stängda rubbar hela balansen, även om aggregatet i sig fungerar perfekt. Därför kan ett till synes välskött FTX-system ändå ge fel luftflöden lokalt, trots att totalflödet genom aggregatet ser korrekt ut på pappret.

I praktiken brukar varje rum ha ett flödesmål uttryckt i kubikmeter luft per timme, anpassat efter rummets storlek och funktion. Ett sovrum behöver till exempel mindre luft än ett kök eller en tvättstuga, och don är i grunden inställda för att möta just det behovet. Problemet är att balansen är förhållandevis känslig. Redan en liten avvikelse i ett enskilt don, eller en fläkt som kör på fel hastighetssteg, räcker för att rubba hela systemets jämvikt, även om det inte syns på några mätare i huset.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation anger en lägsta rekommenderad luftomsättning i bostäder, som en väl balanserad ventilation ska kunna upprätthålla över tid. Är flödena i obalans kan den faktiska luftomsättningen i praktiken bli lägre i vissa rum, även om aggregatet på pappret är rätt dimensionerat för hela huset. Hur stor skillnaden behöver vara för att märkas varierar från hus till hus, men redan en obalans på några enstaka pascal i tryck brukar i regel räcka för att ge tydliga symptom, som drag eller kondens.

Så märker du att huset har undertryck

Undertryck märks ofta som kallras och drag, särskilt vid golv och fönsterbågar. Huset suger då in luft genom otätheter i stället för genom de tilluftsdon som är tänkta för det, vilket gör att kall uteluft tar en genväg rakt in i boendemiljön. Ett tydligt tecken är att köksfläkten blir svår att få ordentligt drag i, eftersom huset redan har för lite luft att hämta från. Dessutom kan en öppen spis eller kamin bli svårtänd, eller i värsta fall ge bakdrag så att rök och sot kommer in i rummet i stället för att gå upp i skorstenen. I hus med platta på mark eller källare finns också en risk att undertryck drar in mer markradon än annars. Kort sagt: känns huset ovanligt dragigt och kallt trots att FTX-aggregatet går för fullt, är undertryck en rimlig förklaring.

Ett annat, mer subtilt tecken är att lukter från garage, källare eller grannlägenheter lättare tar sig in i boendeutrymmet, eftersom huset hela tiden letar efter luft att fylla underskottet med. Vissa märker också att ytterdörren blir tyngre att öppna, eftersom huset suger dörren inåt i stället för att ge det lätta mottryck utåt som är normalt i ett hus med balanserad ventilation. Symptomen brukar förvärras på vintern, när skillnaden mellan inne- och utetemperatur är störst och drivkraften för luft genom otätheterna därmed ökar.

Så märker du att huset har övertryck

Övertryck ger delvis motsatta symptom. Luften trycks i stället ut genom väggar, takfot och andra otätheter, vilket gör att varm och fuktig inomhusluft pressas in i konstruktionen. Ett vanligt tecken är kondens på insidan av fönster, särskilt på morgonen, eftersom den fuktiga luften möter en kall yta och fukten fälls ut. Vidare kan man märka fuktfläckar eller en unken lukt i ytterväggar, på vinden eller i krypgrunden, långt innan någon fuktskada syns inomhus. Dörrar som är svåra att stänga, eller som ger ett tydligt mottryck när man öppnar dem mot utsidan, är också ett tecken som många beskriver utan att koppla det till ventilationen. Övertryck upplevs sällan som lika obehagligt i stunden som undertryck, och det är just därför det ofta hinner pågå länge innan det upptäcks.

Fuktindikatorn sitter ofta på vinden snarare än i de rum man vistas i, vilket gör att övertryck kan pågå länge innan någon upptäcker det. En besiktningsman eller takläggare som hittar mörka fläckar på undertaket, eller isolering som känns fuktig trots att taket i sig är tätt, bör se obalanserad ventilation som en möjlig förklaring. Även garderober mot kalla ytterväggar kan drabbas, eftersom luftcirkulationen där ofta är sämre och fukten därför hinner samlas innan den torkar ut. Ovanligt höga fläktljud kan också vara en indikation, eftersom ett aggregat som försöker kompensera för obalans ibland körs på en högre hastighet än nödvändigt.

Vanliga orsaker till fel luftflöden

Flera saker kan rubba balansen, och ofta är det en kombination. Felinställda flöden vid installationen är en klassisk orsak: om injusteringen aldrig gjordes ordentligt från början, eller gjordes mot fel underlag, hamnar systemet snett redan från start. Igensatta filter är en annan vanlig förklaring, eftersom ett smutsigt tilluftsfilter bromsar tilluften mer än frånluften, vilket skapar undertryck även om fläktarna i sig är korrekt inställda. Det räcker med ett stängt don. En möbel framför ett golvdon, eller ett frånluftsdon i badrummet som någon av misstag stängt, ger samma effekt i mindre skala. Ombyggnader spelar också in: en ny köksfläkt med egen frånluft, ett nytillsatt punktutsug eller en ändrad rumsindelning kan rubba flöden som en gång var korrekt injusterade, utan att någon justerat om systemet efteråt. Så även ett system som fungerade perfekt vid inflyttning kan glida ur balans efter några år.

Ålder på systemet spelar också roll. Filter som byts på fel intervall, fläktar som slitits ojämnt över åren och spjäll som sakta glidit ur sitt ursprungliga läge bidrar alla till att flödena gradvis glider isär, utan någon enskild tydlig händelse som förklarar varför. Vissa don är dessutom svårare att justera rätt än andra, till exempel don i kök och badrum där flödesbehovet varierar mycket beroende på hur huset används. I flerbostadshus kan dessutom förändringar hos en granne, till exempel en ombyggd ventilation i en intilliggande lägenhet, påverka tryckförhållandena i hela fastigheten, vilket gör felsökningen svårare än i en fristående villa.

Risker med en obalans som får fortsätta

Lämnas problemet olöst, är fuktskador den allvarligaste risken. Övertryck som pressar fuktig inomhusluft in i väggar och vindsutrymmen kan med tiden ge mögel och röta i konstruktionen, särskilt där fukten kondenserar inne i väggen snarare än på en synlig yta. Undertryck har sina egna risker: sämre luftkvalitet, eftersom tilluften tar okontrollerade vägar in och inte filtreras som tänkt, och i vissa hus ett högre intag av markradon. Dessutom blir värmeåtervinningen sämre när flödena inte är i balans, vilket gör att aggregatet jobbar mer för samma resultat och att uppvärmningskostnaden stiger. Det finns även en komfortaspekt som är lätt att underskatta, nämligen att drag och ojämn temperatur gör ett hus mindre behagligt att vistas i, även om ingen enskild faktor är farlig i sig. Ju längre obalansen pågår, desto svårare blir det ofta att reda ut i efterhand, eftersom fuktskador kan hinna utvecklas innan några synliga tecken visar sig.

Energiaspekten är värd att lyfta särskilt, eftersom hela poängen med ett FTX-system är att återvinna värme ur frånluften. Den fördelen uteblir delvis om flödena inte är i balans, eftersom aggregatet då tvingas arbeta mer för att hålla samma temperatur och luftkvalitet. Ett system som i praktiken arbetar mot sig själv, med för mycket luft i en riktning och för lite i den andra, förbrukar därför mer el än ett korrekt injusterat system skulle behöva för samma resultat.

Obalansen påverkar också inneluftens kvalitet i vardagen, till exempel genom att koldioxidhalten stiger snabbare i sovrum som får för lite tilluft, vilket kan kännas som tung luft och svårt att vakna pigg. Den som är allergisk märker ofta skillnaden tydligast, eftersom filtrerad tilluft är själva poängen med ett FTX-system och uteblir just där balansen brister mest.

Hur en injustering löser problemet

Lösningen på obalanserad ventilation är nästan alltid en injustering av systemet. En injustering innebär att varje tillufts- och frånluftsdon mäts och justeras så att det flöde som var tänkt från början faktiskt uppnås i varje enskilt rum, inte bara i aggregatets totalsumma. Först kontrolleras och rengörs filtren, eftersom ett igensatt filter annars gör hela mätningen meningslös. Därefter mäts flödena don för don, och teknikern justerar spjäll och fläkthastigheter tills till- och frånluft är i balans, både totalt och rum för rum. Att mäta flöden korrekt kräver kalibrerade instrument, vilket gör att en noggrann avstämning sällan går att göra på känn eller med enkla hemmamätare. Vidare dokumenteras de uppmätta flödena, vilket är användbart inte bara för din egen skull utan också inför en kommande OVK, där flödesbalansen är en av de saker som kontrolleras. Aggregatet i sig byts sällan ut. Ett korrekt injusterat FTX-system ger varken drag eller kondensproblem, och det återvinner värmen effektivare eftersom luftmängderna matchar varandra som de ska.

Hur ofta en injustering behövs varierar. Ett system som aldrig rörts sedan installationen kan gå många år utan problem, medan ett hus med flera ombyggnader, nya fläktar i kök och badrum, eller nyligen bytta filter oftare behöver en kontroll för att se att allt fortfarande stämmer. Många väljer att kombinera en injustering med den periodiska OVK-besiktningen, eftersom protokollet är ett bra underlag att visa besiktningsmannen, och eftersom kontrollen redan kräver att de uppmätta flödena ligger inom rimliga gränser. Med andra ord handlar det sällan om att byta ut aggregatet, utan om att få det befintliga systemet att arbeta som det en gång var avsett att göra. Vad en injustering eller ett aggregatbyte brukar kosta finns sammanställt på sidan om priser för FTX.

Källor

• Boverket: Regler om obligatorisk ventilationskontroll (OVK)
• Boverket
• Energimyndigheten