FTX, F-system eller S-system: vad är skillnaden?

Vilket system har egentligen ditt hus, S, F eller FTX? De flesta vet inte svaret förrän en ventilationsfirma kommer på besök, eller förrän en OVK-besiktning avslöjar sanningen svart på vitt. Frågan blir plötsligt viktig så fort du planerar en renovering, upplever fukt eller instängd luft, eller bara undrar varför uppvärmningen kostar vad den kostar. Svaret i korthet: S-system bygger på självdrag utan fläktar, F-system suger ut luft mekaniskt men tar in frisk luft passivt genom don, och FTX gör båda delarna mekaniskt samtidigt som det återvinner värme ur luften som annars bara försvunnit ut genom taket.

Kort om systemkoderna: S, F och FTX

Bokstäverna beskriver hur luften rör sig genom huset. Inget annat. S står för självdrag, F för mekanisk frånluft och FTX för från- och tilluft med värmeväxling. Koderna används i besiktningsprotokoll och i FTX-aggregatens tekniska blad, men de dyker sällan upp i vardagligt tal förrän någon faktiskt behöver dem. Därför blir det lätt förvirrande när en besiktningsman plötsligt pratar om "ditt F-system" utan att förklara vad det innebär. Grejen är att systemen skiljer sig åt på tre punkter, egentligen bara tre: om luften drivs av fläkt eller av temperaturskillnad, om frisk luft tillförs aktivt eller passivt, och om värmen i frånluften tas tillvara eller inte. Utifrån de tre svaren går det att placera nästan vilket hus som helst i en av kategorierna, oavsett byggår eller storlek på huset.

S-system (självdrag): hur det fungerar

Självdrag är det äldsta och enklaste av de tre systemen. Det bygger helt på fysik, inte på teknik. Varm luft är lättare än kall och stiger uppåt, vilket skapar ett drag genom skorstenar och kanaler upp mot taket. Frisk luft läcker samtidigt in genom otätheter, ventiler och springor kring fönster och dörrar, medan den uppvärmda inomhusluften sugs ut via kanaler i kök och badrum. Inga fläktar krävs. Inget filter, inget mekaniskt som kan gå sönder. Det är självdragets stora styrka, men också dess svaghet. Systemet fungerar nämligen bäst vid kall väderlek, när temperaturskillnaden mellan ute och inne är stor och drivkraften därmed också stark. Vid mild väderlek eller stilla sommardagar tappar det däremot mycket av sin kraft. Luftomsättningen kan då bli otillräcklig precis när fukten i badrummet eller matoset i köket behöver föras bort som mest. Det är själva paradoxen med självdrag, faktum är att det ofta fungerar sämst just när man skulle behöva det som bäst.

F-system (mekanisk frånluft): hur det fungerar

F-system löser självdragets svaghet genom att ersätta naturkraften med en fläkt. Fläkten sitter oftast på vinden eller i ett schakt och suger aktivt ut luft från kök, badrum och tvättstuga, dygnet runt och oavsett väder ute. Undertrycket som uppstår drar i sin tur in frisk luft genom uteluftsdon i väggar eller fönsterkarmar, ungefär som självdragets intag fast med extra kraft bakom. Fördelen är en jämnare luftväxling än vid självdrag, eftersom fläkten inte bryr sig om det blåser eller är vindstilla. Nackdelen är att den inkommande luften är okontrollerad och kall, särskilt vintertid, och att ingen värme återvinns ur luften som lämnar huset. Den försvinner helt enkelt rakt ut. F-system är vanligt i lägenhetshus och i villor byggda under perioder då central frånluftsfläkt blev standard, ofta med en gemensam fläkt som betjänar flera lägenheter i samma trapphus samtidigt.

FTX: hur det skiljer sig från de andra

FTX tar ett steg längre än både S och F genom att hantera både tilluft och frånluft mekaniskt, i ett och samma aggregat. Frånluften från kök och badrum passerar en värmeväxlare innan den lämnar huset, och värmen som annars gått förlorad förs istället över till den inkommande friska luften. Resultatet blir att tilluften som blåses in i sovrum och vardagsrum redan är förvärmd. Den har dessutom passerat ett filter som fångar upp pollen och damm på vägen in. Skillnaden mot F-system handlar alltså inte bara om att luften tillförs aktivt istället för passivt. Framför allt handlar det om att energin i frånluften tas tillvara istället för att försvinna rakt ut genom en vägggenomföring, det är hela poängen med systemet. Den som funderar på att byta ut ett äldre FTX-aggregat möter samma grundprincip, fast med modernare komponenter och högre verkningsgrad än äldre modeller hade när de installerades.

Energiåtgång och luftkvalitet i jämförelse

Ingen elförbrukning alls. Det är S-systemets tydligaste fördel på pappret, eftersom inga fläktar drar ström. Samtidigt läcker den varma inomhusluften ständigt ut utan att värmen tas tillvara, vilket ofta gör den totala uppvärmningskostnaden hög trots att elräkningen för själva ventilationen är noll kronor. F-system drar mer el än självdrag på grund av fläkten, men fortfarande försvinner all värme i frånluften rakt ut genom taket eller väggen. Ofta blir uppvärmningskostnaden därför i samma härad som för självdrag, ibland till och med högre om fläkten är kraftigt dimensionerad för huset. FTX drar mest el av de tre systemen, eftersom både till- och frånluftsfläkt går igång samtidigt och håller igång dygnet runt. I gengäld återvinns en stor del av värmen i frånluften innan den lämnar huset, vilket i regel gör att den totala uppvärmningskostnaden blir lägre än för S- och F-system, även om elförbrukningen för själva ventilationen är högre. När det gäller luftkvalitet ligger FTX också före de andra två. Filtret i tilluften fångar upp partiklar som annars skulle komma in okontrollerat genom självdragets springor eller F-systemets don. Luften blir dessutom jämnare fördelad i huset, eftersom den tillförs aktivt i varje rum snarare än att sippra in där det råkar finnas en otäthet i klimatskalet.

Vilket system passar vilken typ av hus

Äldre hus med skorstenar och naturliga kanaler är ofta byggda för självdrag från början, och att bygga om dem helt kan bli både dyrt och tekniskt krångligt. I sådana hus fungerar det ofta bäst att behålla självdraget eller komplettera med punktinsatser, som en frånluftsfläkt i badrummet, snarare än att riva ut hela systemet på en gång. Lägenhetshus från mitten av 1900-talet har ofta F-system med gemensamma fläktar på taket, ett system som är svårt att byta ut för en enskild lägenhetsinnehavare eftersom det ägs och sköts av hela fastigheten. Nyare villor och radhus, byggda efter att energikraven skärptes, har desto oftare FTX redan från start. Där handlar frågan snarare om att sköta aggregatet och byta filter i tid än om att välja system från grunden. Ett hus med kallvind och enkla schakt är i regel enklast att förse med FTX i efterhand, medan äldre hus med flera plan, murstockar och snedtak kräver mer arbete för att dra nya kanaler genom huset.

Att uppgradera från S eller F till FTX

Att gå från självdrag till FTX innebär i praktiken att hela ventilationssystemet byggs om, med nya kanaler, ett aggregat och don i varje rum. För en villa i ett plan med kallvind, där dragningen är relativt enkel, brukar kostnaden ofta landa på 95 000 till 120 000 kr, eller 80 000 till 100 000 kr efter rotavdrag. I hus med två plan, eller i äldre hus med snedtak och murstockar som gör kanaldragningen mer tidskrävande, brukar priset istället hamna på 120 000 till 185 000 kr, eller 100 000 till 150 000 kr efter rotavdrag. I en lägenhet ser förutsättningarna annorlunda ut. Där handlar det oftare om ett kompakt FTX-aggregat anpassat efter lägenhetens yta och befintliga schakt, till en kostnad på 35 000 till 90 000 kr. Att gå från F-system till FTX är i regel enklare än från självdrag, eftersom frånluftskanalerna redan finns på plats och det främst är tilluftsdelen och värmeväxlaren som behöver läggas till. Skillnaden i arbetsomfattning märks alltså framför allt i hur mycket kanaldragning som redan finns, och mindre i valet mellan de olika installationstekniker som ett aggregat kan monteras med. Fler prisexempel för olika hustyper finns samlade på sidan om kostnad för FTX.

Källor

• Boverket: Regler om obligatorisk ventilationskontroll (OVK)
• Energimyndigheten
• Boverket