Fukt och mögel 2026: regler och krav som gäller i år

Vilka regler gäller för fukt och mögel i år, egentligen? Kanske har du nyss fått en fuktrapport i handen, eller upptäckt en missfärgning i källartaket, och undrar om lagen faktiskt kräver att du gör något åt saken just nu. Frågan är inte teoretisk, för byggreglerna och kraven på ventilationskontroll avgör både vad som räknas som en brist och vem som bär ansvaret om fukten får stå kvar. Svaret, kort sagt: reglerna för 2026 ligger i stort sett fast sedan förra året, med krav på fungerande ventilation enligt Boverkets byggregler, återkommande OVK för de flesta flerbostadshus och lokaler, och ett ansvar som i första hand vilar på fastighetsägaren.

Det viktigaste som gäller 2026 i tre punkter

Egentligen räcker tre punkter för att fånga det mesta av vad som styr fukt- och mögelarbetet i år. Jo, det låter kanske för enkelt, men just enkelheten är poängen, för det mesta som förvirrar handlar om detaljer snarare än om själva grundkraven.

• OVK-förordningen gäller i sin nuvarande form. Inga nya intervall eller undantag har tillkommit för 2026.
• Boverkets byggregler, BBR, kräver fortfarande en fuktsäker och hälsosam inomhusmiljö, oavsett om huset är nybyggt eller från förra seklet.
• ROT-avdraget finns kvar för arbetskostnaden vid en del fuktrelaterade åtgärder, ungefär i linje med tidigare år, även om beloppen alltid är värda att stämma av separat.

Ingen av punkterna är någon nyhet i sig. Däremot är det lätt att missa dem om man bara skummar rubriker om nya lagar, för här handlar det snarare om att gamla krav helt enkelt fortsätter att gälla. Den kontinuiteten är förresten den vanligaste källan till missförstånd: folk letar efter en förändring som inte finns, och blir osäkra när de inte hittar den.

Myndighetskraven: vem säger vad

Boverket sätter ramarna. Myndigheten ansvarar för både BBR och OVK-förordningen, alltså reglerna för hur ett hus ska må och hur ofta ventilationen ska kontrolleras. Kommunens byggnadsnämnd sköter däremot tillsynen lokalt, det vill säga den instans som i praktiken kan kräva att en brist åtgärdas inom en viss tid. Grejen är att de två nivåerna sällan syns i vardagen för en villaägare, eftersom kraven oftast bara märks när något redan gått snett, till exempel vid en bostadsförsäljning eller när en fuktskada upptäcks i samband med renovering.

Ingen annan myndighet reglerar fukt och mögel i bostäder lika detaljerat. Vidare är det värt att känna till att en OVK-besiktning måste utföras av en certifierad kontrollant, inte av vem som helst, och att det är kontrollantens protokoll som avgör om fastigheten klarar kravet eller inte. Kommunen agerar i regel reaktivt, den går inte runt och letar aktivt efter brister på egen hand, utan väntar snarare på en anmälan eller ett protokoll som visar på en avvikelse.

Ett vanligt missförstånd är att fukt- och mögelfrågor alltid hanteras av en myndighet. Så är det sällan i praktiken. Mycket av ansvaret avgörs i stället mellan parterna själva, till exempel mellan hyresgäst och hyresvärd eller mellan bostadsrättshavare och förening, och det är först om parterna inte kan lösa frågan som kommunen kopplas in. Myndigheten är med andra ord sista instans, inte den första man vänder sig till varje gång en fuktfläck dyker upp i ett hörn.

Om du vill förstå hur en utredning går till i praktiken, alltså vad en fackman letar efter när hen försöker hitta orsaken till fukten, finns mer att läsa om fukt och mögel.

Intervall och tidsfrister

Foto: struvictory / Adobe Stock

Här skiljer sig kraven beroende på hustyp. Flerbostadshus och de flesta lokaler ska i regel genomgå OVK vart tredje till vart sjätte år, beroende på vilket ventilationssystem som är installerat. En- och tvåbostadshus, alltså de flesta villor, slipper däremot den återkommande kontrollen helt. Där räcker det ofta med en godkänd besiktning i samband med att ventilationssystemet installeras eller byggs om, inte en kontroll som upprepas med jämna mellanrum.

Skillnaden mellan villa och flerbostadshus handlar i grunden om hur ventilationssystemet fungerar. Ett system med central fläkt som försörjer många lägenheter påverkar fler personer om det slutar fungera korrekt, vilket är skälet till att den typen av fastigheter kontrolleras med jämna mellanrum. En villa med ett eget, mindre system bedöms i stället klara sig på en enda godkänd kontroll vid installation, eftersom fel där oftast stannar inom det egna hushållet och märks snabbare av den som bor i huset.

För en fuktutredning finns ingen lagstadgad tidsfrist över huvud taget. Trots det är det klokt att inte vänta för länge, eftersom fukt som får sprida sig ofta blir dyrare och svårare att åtgärda ju längre den får stå orörd i en vägg eller ett bjälklag. Upptäcker en OVK-kontrollant en brist i ventilationen sätts i regel en tidsgräns för när den ska vara åtgärdad, och den gränsen bestäms av kommunen från fall till fall snarare än av en fast nationell regel som gäller likadant överallt.

Vad som är nytt jämfört med 2025, och vad som inte är det

Kort svar: nästan ingenting. Boverket har inte infört några nya krav som riktar sig specifikt mot fukt och mögel för 2026, och OVK-förordningen står kvar i sitt nuvarande skick utan förändrade intervall. Det som möjligen skiftar från år till år är snarare tolkning och praxis hos enskilda kommuner, inte själva lagtexten. Även ROT-avdraget för arbetskostnaden vid fuktrelaterade åtgärder ser ut att fortsätta ungefär som tidigare år, även om det alltid är klokt att stämma av aktuella belopp och procentsatser direkt hos Skatteverket innan man bokar en åtgärd.

Anledningen till att så lite ändras år för år är egentligen ganska enkel. Byggregler och förordningar av det här slaget uppdateras sällan i ett svep, utan justeras snarare i takt med att ny kunskap om fukt, material och ventilation samlas in över tid. En villaägare som håller koll på Boverkets webbplats en gång per år hinner därför i praktiken alltid med eventuella förändringar innan de påverkar ett pågående projekt.

Med andra ord: om du följde reglerna förra året, följer du dem i stort sett fortfarande i år. Det är förresten värt att skilja på det här och på de bredare klimatmål och energikrav som ibland diskuteras i samma andetag som fukt och mögel, eftersom de hör till en annan del av regelverket och inte styr själva fuktkravet i BBR.

Ansvar: ägare, förening, hyresgäst

Fastighetsägaren bär huvudansvaret. Det gäller oavsett om det handlar om en villa eller en lägenhet i ett flerbostadshus, för det är ägaren som enligt BBR ska se till att inomhusmiljön är fuktsäker och hälsosam. I en bostadsrättsförening delas ansvaret i regel upp mellan föreningen och den enskilda bostadsrättshavaren, där föreningen svarar för stommen och de gemensamma installationerna, medan medlemmen ansvarar för ytskikt och sådant som räknas som inre underhåll enligt stadgarna.

En hyresgäst ska däremot aldrig behöva åtgärda en fuktskada eller ett mögelangrepp på egen bekostnad. Anmäler hyresgästen felet är det hyresvärden som ska utreda och åtgärda det, annars kan hyresgästen i vissa fall ha rätt till hyresreduktion. Just den här ansvarsfördelningen är förresten en av de saker som oftast missuppfattas, eftersom många tror att den som upptäcker fukten också är den som ska betala för att den försvinner, vilket alltså inte stämmer.

Så dokumenterar du att kraven är uppfyllda

Dokumentation är enklare än det låter. Ett giltigt OVK-protokoll räcker i de flesta fall för att visa att ventilationen är godkänd, och det protokollet bör sparas tillsammans med övriga husdokument, inte bara skickas in och sedan glömmas bort. Har du låtit göra en fuktutredning bör du också spara rapporten, helst med bilder och fuktmätningar. En tydlig slutsats om orsak gör den extra värdefull, eftersom den blir viktig både vid en eventuell försäljning och om problemet skulle återkomma längre fram.

Det är också klokt att be den som gör utredningen förklara slutsatsen i vanligt språk, inte bara lämna en teknisk rapport fylld med fackuttryck. En rapport du kan använda beskriver var fukten kommer ifrån och hur allvarlig skadan är just nu, och pekar dessutom ut vilken åtgärd som krävs för att problemet inte ska återkomma. Saknas ett tydligt svar på det, blir rapporten svårare att använda, både om du vill jämföra olika åtgärdsförslag och om du längre fram behöver visa vad som faktiskt gjordes.

En fukt- och mögelutredning i ett enskilt utrymme kostar i regel 2 500 till 6 000 kronor, beroende på hur omfattande fuktmätningen och genomgången av ventilationen behöver vara. Landar utredningen i en åtgärd, till exempel injustering av systemet eller en ny fläkt, hamnar kostnaden ofta mellan 3 000 och 15 000 kronor, och prisspannet styrs nästan helt av vilken typ av åtgärd som krävs. Mer om hur de kostnaderna brukar se ut finns samlat på sidan om kostnad för fukt och mögel.

Vanliga missförstånd om reglerna

Ett missförstånd handlar om vem som utför kontrollen. Många tror att man kan göra en egen OVK-besiktning om man bara följer en checklista, men så är det alltså inte, eftersom kravet är en certifierad kontrollant med rätt behörighet för det aktuella systemet. Ett annat missförstånd gäller villor: eftersom en- och tvåbostadshus inte behöver återkommande OVK tror en del att de helt slipper ventilationskrav, vilket inte stämmer, för byggreglerna om fuktsäker inomhusmiljö gäller ändå, precis som för alla andra hustyper.

Ett tredje missförstånd rör tidsfrister. Vissa villaägare väntar sig en bestämd nationell deadline för när en upptäckt fuktskada måste vara åtgärdad, men någon sådan generell gräns finns inte, utan tidsfristen sätts i stället av kommunen i det enskilda ärendet.

Ett fjärde missförstånd är tron att strängare regler väntar runt hörnet varje årsskifte. I praktiken förändras fuktreglerna sällan i grunden, de tolkas och tillämpas snarare olika beroende på var i landet man bor och vilken myndighet som hanterar ärendet.

Källor

• Boverket – Boverkets byggregler (BBR)
• Boverket – regler om obligatorisk ventilationskontroll (OVK)