Imkanal och OVK: hur hänger de ihop?

Räknas imkanalen med när OVK-besiktningen redan är godkänd? Frågan är vanlig hos den som nyss har fått en OVK-rapport i brevlådan och antar att hela ventilationen därmed är avklarad, imkanal inräknad. Det spelar roll nu, för fett- och partikelrik luft i en imkanal utgör en brandrisk som inte försvinner bara för att OVK-protokollet är undertecknat. Kort svar: nej. En godkänd OVK täcker normalt inte imkanalens rengöring. De två är separata skyldigheter, med olika regelverk och olika utförare, som ändå hänger ihop på några punkter. Den här artikeln reder ut var gränsen går, och var den ändå suddas ut något.

Vad OVK faktiskt kontrollerar

Foto: tum2282 / Adobe Stock

OVK, obligatorisk ventilationskontroll, är en funktionskontroll av byggnadens ventilationssystem enligt plan- och bygglagstiftningen. Kontrollanten mäter luftflöden, kontrollerar att fläktar och kanaler fungerar som de ska, och stämmer av att systemet är injusterat enligt sitt ursprungliga projekteringsvärde. Dessutom noteras brandskyddsdetaljer som brandspjäll och genomföringar, om de finns med i det aktuella systemet. Grejen är att kontrollen framför allt handlar om funktion, inte renlighet. En kanal kan vara smutsig men ändå godkännas i OVK, så länge luftflödet är korrekt och systemet i övrigt fungerar som det ska. Det gäller bostäder såväl som kontor, skolor och andra lokaler med ventilationssystem som omfattas av kravet. Läs mer om vad som ingår under OVK. Kontrollen sker normalt med några års mellanrum, intervallet beror på typ av byggnad och typ av system, och en godkänd kontroll intygar att luften cirkulerar som den ska just då. Det innebär att en godkänd OVK-rapport i praktiken säger väldigt lite om hur ren imkanalen är, eftersom det helt enkelt inte är det kontrollen är till för. Många blandar ihop de två, förmodligen för att båda handlar om luft och kanaler i samma byggnad. Ändå är syftet olika: OVK handlar om att systemet fungerar tekniskt, medan imkanalrengöring handlar om att förhindra brand i en kanal som utsätts för fett och matos varje dag.

Varför imkanaler för matlagning normalt hanteras separat från OVK

Foto: G Graphic & Motion / Adobe Stock

Imkanaler i restaurangkök och andra kommersiella kök transporterar fett- och partikelrik luft från matlagningen, dygnet runt i vissa verksamheter. Byggs fettavlagringarna upp över tid blir kanalen en brandrisk, inte bara ett hygienproblem. Ett stänk av het olja eller en glömd spisplatta räcker ibland för att antända ansamlat fett djupt inne i kanalen, långt bort från köket där branden upptäcks. Därför regleras rengöringen av imkanaler i regel via brandskyddslagstiftningen och kommunens räddningstjänst, snarare än via plan- och bygglagen och OVK-systemet. Räddningstjänsten ställer ofta krav på dokumenterad, regelbunden rengöring för verksamheter med matlagning, och försäkringsbolagen har liknande krav i sina villkor. Uteblir dokumentationen kan ersättningen utebli också, om det skulle börja brinna. Det är alltså en annan myndighetsväg, med andra intervall och en annan typ av utförare än den som gör OVK. Vidare handlar imkanalrengöring om fysisk rengöring och inte bara mätning, kanalen ska faktiskt bli fri från fett, medan OVK i första hand är en mätning och okulär kontroll av funktionen. Mer om vad som ingår i en rengöring finns under imkanal. Kort sagt: OVK och imkanalrengöring föddes ur olika behov, funktion respektive brandsäkerhet, och det förklarar varför de sällan dyker upp i samma dokument eller hos samma handläggare.

Var de två kraven ändå kan påverka varandra

Trots att kraven är separata finns beröringspunkter. En kraftigt igensatt imkanal kan påverka tryckbalansen i hela ventilationssystemet, vilket i sin tur kan synas som avvikande luftflöden vid en OVK-besiktning. Dessutom sitter imkanalen ofta fysiskt nära andra kanaldragningar som besiktigas, så en kontrollant som noterar uppenbara brister kan flagga dem även om de formellt ligger utanför uppdraget. I en del fastigheter delar imkanalen dessutom schakt med andra ventilationskanaler, vilket gör att ett problem i det ena systemet ibland syns som en avvikelse i det andra. Samtidigt är det ingen garanti. En OVK-besiktning är inte utformad för att upptäcka fettavlagringar djupt inne i en imkanal, och kontrollanten har varken mandat eller utrustning för det uppdraget. Besiktningen sker dessutom oftast utan att kanalen öppnas eller rengörs, så en tjock fettbeläggning kan sitta kvar helt obemärkt. Så även om avvikelser ibland syns i marginalen, ska ingen förlita sig på att OVK fångar upp ett eftersatt imkanalunderhåll. Faktum är att de två kontrollerna helt enkelt tittar på olika saker, med olika verktyg, och en avvikelse i den ena upptäcks sällan av den andra.

Vem som utför respektive kontroll

OVK utförs av en certifierad kontrollant med särskild behörighet för ventilationskontroll, oftast kopplad till ett ackrediterat certifieringsorgan. Kontrollanten dokumenterar resultatet i ett protokoll som skickas till kommunens byggnadsnämnd. Imkanalrengöring utförs däremot av en firma med kompetens inom brandskydd och kanalrengöring, i regel med annan bakgrund och andra certifieringar än en OVK-kontrollant. Rapporten från en rengöring går vanligen till fastighetsägaren och verksamheten själv, snarare än till byggnadsnämnden. Det förekommer att samma bolag erbjuder båda tjänsterna, eftersom kompetensområdena ligger nära varandra rent praktiskt. Trots det är det ändå två skilda uppdrag, med olika protokoll och olika mottagare av dokumentationen. Dessutom skiljer sig intervallen åt rejält: OVK görs med flera års mellanrum, medan imkanalrengöring i hårt belastade kök kan behöva ske flera gånger per år. Fastighetsägaren behöver därför i regel anlita två olika typer av kompetens, även om det administrativt kan kännas som en och samma sak. Vill man jämföra kostnad för en rengöring finns en genomgång av prisexempel via offert, där priser för både villa och storkök beskrivs.

Kan en godkänd OVK ge falsk trygghet kring imkanalen

Ja, det är faktiskt en av de vanligaste missuppfattningarna. En fastighetsägare som just fått OVK godkänd kan lätt anta att ventilationen som helhet är avklarad för flera år framåt. Men imkanalens fettbelastning byggs upp kontinuerligt, oberoende av OVK-intervallet, och ett kök som lagar mycket mat behöver rengöras betydligt oftare än vad ett OVK-intervall antyder. Skillnaden blir extra tydlig i siffror. Kostnaden för att rengöra en villa eller en vanlig köksfläkt ligger i regel mellan 2 000 och 5 000 kr, styrt av bland annat kanalens längd och fettbelastning. Ett restaurang- eller storkök hamnar däremot på ungefär 3 000 till 18 000 kr, ett litet kök från 3 000 kr och ett stort, hårt belastat kök upp mot 18 000 kr. I hårt belastade kök kräver räddningstjänsten ofta rengöring upp till tre gånger per år, alltså betydligt tätare än något OVK-intervall. Den skillnaden i frekvens säger en hel del om varför de två inte kan hanteras som samma sak. Trots det är det inte ovanligt att en verksamhet enbart har koll på OVK-datumet och glömmer bort imkanalen helt. Det kan bli kostsamt, både vid en eventuell brandtillbudsutredning och i kontakten med försäkringsbolaget efteråt. Framför allt är det en dyr missuppfattning att tro att en godkänd OVK automatiskt betyder att brandskyddet kring matlagningen är i sin ordning.

Så håller du koll på båda skyldigheterna parallellt

Enklast är att hantera de två som separata poster i samma underhållsplan, med egna datum och egna påminnelser. Notera OVK-intervallet för fastigheten för sig, och sätt upp ett eget schema för imkanalrengöring utifrån hur mycket matlagning som sker i köket. Ett litet kontorspentry behöver sällan lika tät rengöring som ett storkök som lagar varm mat i stor skala varje dag. Dokumentera dessutom båda kontrollerna löpande. Både räddningstjänst och försäkringsbolag kan komma att efterfråga underlag för imkanalen, och en eventuell framtida köpare av fastigheten uppskattar sällan att hitta luckor i historiken. Den som väntar med imkanalrengöringen tills OVK ändå ska genomföras riskerar att missa att de sällan är synkade i tid, eftersom intervallen skiljer sig så pass mycket åt. Ett enkelt knep är att sätta imkanalrengöringen i kalendern separat från OVK, gärna kopplad till hur säsongen ser ut i verksamheten snarare än till fastighetens OVK-datum. Ett kök som har högsäsong under sommaren kan till exempel behöva en extra rengöring precis innan trycket ökar som mest. Kort sagt: två kalendrar, två utförare, men en gemensam ambition om en säker fastighet där varken funktionen eller brandskyddet faller mellan stolarna.

Källor

• Boverket
• Skatteverket