Injustering av FTX-system jämfört med självdragssystem

Går det att justera ett självdragssystem på samma sätt som ett FTX-system, trots att självdrag saknar fläktar att styra? Frågan dyker ofta upp hos den som bor i ett äldre hus med självdrag och läst om grannens nya FTX-anläggning med protokoll och mätvärden. Den blir särskilt aktuell nu inför kallare månader, när dragproblem och instängd luft märks tydligast. Svaret är att båda systemen kan justeras, men vad som faktiskt justeras skiljer sig rejält. I FTX-systemet ställs fläktar och don in mot exakta flödesvärden, medan åtgärder i självdrag snarare handlar om att ta bort hinder för ett flöde som styrs av väder och temperatur.

Vad injustering innebär i ett mekaniskt FTX-system

I ett FTX-system betyder injustering att balansera till- och frånluft, don för don, tills hela huset andas jämnt. Installatören mäter flödet i varje tilluftsdon och frånluftsdon med en flödesmätare. Därefter justeras spjäll och don tills varje rum får den luftmängd som ventilationsritningen anger. Det är hantverk, inte gissning.

Möjligheten till hög precision kommer av att två fläktar, en för tilluft och en för frånluft, ger ett jämnt och mätbart tryck att utgå från. Flödet vid en given spjällinställning ändras knappt över tid, så mätvärdena håller sig tillförlitliga från besök till besök. För en vanlig villa med FTX-system kostar injustering i regel 3 300 till 5 000 kr, och efter rotavdrag hamnar de flesta på 2 500 till 3 500 kr. I priset ingår normalt både flödesmätning och ett injusteringsprotokoll som visar de uppmätta värdena rum för rum. Mer om hur FTX-system är uppbyggt finns att läsa separat.

Injustering är också en del av det som granskas vid en obligatorisk ventilationskontroll, eftersom fel balans mellan till- och frånluft kan ge övertryck eller undertryck i huset. Ett vanligt tecken på att injustering behövs är att ett rum känns dragigt medan ett annat känns kvavt, trots att fläktarna fungerar som de ska.

Vad som går att justera i ett självdragssystem trots avsaknad av fläktar

Ett självdragssystem har inga fläktar. Ändå finns det mycket att justera. Frånluftsventiler i kök och badrum kan bytas eller rengöras så att de släpper igenom mer eller mindre luft, beroende på vad huset behöver. Vidare går det att se över tilluften via uteluftsventiler i väggar och fönster, eftersom självdrag kräver att frisk luft kommer in någonstans för att den fuktiga inneluften ska kunna ta sig ut. Skorstenens och kanalernas skick spelar också roll, för sot eller skador i tätningarna kan bromsa flödet rejält.

Ett vanligt ingrepp är att byta frånluftsventilen i badrummet mot en modell med större öppningsarea, om den befintliga har blivit för snäv. På samma sätt kan en tilltäppt uteluftsventil i ett sovrum göra att självdrag fungerar sämre just där, eftersom luften inte kommer in där den behövs. Den typen av åtgärder liknar injustering genom att de förbättrar flödet rum för rum. Däremot bygger de på att hitta och ta bort hinder snarare än att finjustera ett exakt flödesvärde mot en ritning.

Grejen är att ingen av dessa åtgärder är injustering i den mekaniska betydelsen. Snarare handlar det om att förbättra förutsättningarna för att självdraget ska fungera så bra det kan, givet att drivkraften i systemet aldrig går att ställa in som en fläkt.

Varför precisionen skiljer sig mellan systemtyperna

Skillnaden är grundläggande. Självdragsventilation bygger på temperaturskillnad och vindtryck utan fläktar, vilket begränsar hur exakt luftflödena kan styras jämfört med ett mekaniskt system. I ett FTX-system vet installatören vilket flöde fläkten ger vid en given spjällinställning, och den siffran håller sig stabil över tid eftersom drivkraften är elektrisk och konstant. I ett självdrag finns inget sådant fast referensvärde att utgå från.

Drivkraften varierar i stället med utomhustemperatur och vindförhållanden, och till och med hur många som duschar eller lagar mat just då påverkar flödet tillfälligt. Därför blir resultatet av en åtgärd i ett självdragssystem alltid en uppskattning snarare än ett exakt mätvärde som går att räkna med år efter år. En tekniker kan mäta flödet vid besöket, men siffran beskriver bara förhållandena just den dagen, vid den temperaturen och det vindläget som råkade gälla.

Det innebär inte att åtgärder i självdrag saknar värde. Det innebär snarare att förväntningarna måste anpassas efter vad fysiken i systemet faktiskt tillåter.

Hur väderberoendet i självdrag påverkar hur ofta justering behövs

Självdrag drivs av skillnaden mellan varm inneluft och kall uteluft, kombinerat med vindens tryck mot huset. Vintern ger starkare drag. Sommaren ger svagare drag, och ibland nästan inget alls under varma, stilla dagar. Den variationen gör att ett självdragssystem som fungerar bra i januari kan kännas trögt i juli, utan att något egentligen gått sönder.

Därför behöver den som bor i ett självdragshus ofta se över ventilerna löpande, snarare än att räkna med en engångsåtgärd som håller året runt. En uteluftsventil som fungerade utmärkt förra vintern kan behöva rengöras eller justeras igen inför nästa höst, eftersom förutsättningarna har förändrats med årstiden. I ett FTX-system slipper man den typen av säsongsberoende skötsel, eftersom fläktarna ger samma drivkraft oavsett väder.

Den här skillnaden märks ofta tydligast kring en ventilationskontroll, där besiktningsmannen kan notera att flödena var godtagbara vid ett tidigare besök men har försämrats sedan dess, trots att inget fysiskt fel hittas i kanalerna.

Så avgör en firma vad som är möjligt att åtgärda i respektive system

En ventilationsfirma börjar alltid med att mäta hur det faktiska flödet ser ut, oavsett systemtyp. I ett FTX-system jämförs mätvärdena mot ventilationsritningens krav, och avvikelser åtgärdas genom att ställa om spjäll och don till rätt nivå. I ett självdrag finns ingen ritning att mäta mot på samma sätt, så bedömningen handlar i stället om att leta fysiska hinder, som igensatta ventiler eller skadade kanaler. Ofta visar det sig också att tilluften är för liten i förhållande till frånluften, vilket i sig bromsar hela systemet.

Firman avgör också om ett mekaniskt tillägg, som en enkel frånluftsfläkt i ett annars självdragsstyrt hus, skulle lösa problemet bättre än ytterligare åtgärder på befintliga ventiler. Ett sådant mellanläge är vanligt i hus som byggt om köket eller badrummet, där den gamla frånluftskanalen inte räcker till för moderna krav. Injustering av en sådan mekanisk frånluft i en villa kostar i regel 1 000 till 1 500 kr, betydligt mindre än FTX-injustering eftersom bara frånluften ska balanseras, inte tilluften också. I flerbostadshus där hela husets system ska gås igenom prissätts injustering i stället per lägenhet, ofta 800 till 2 000 kr per lägenhet. Mer om vad injustering omfattar generellt finns att läsa separat.

Vad som gäller om ett självdragssystem byggs om till FTX

Den som byter ut ett självdragssystem mot FTX får en helt annan utgångspunkt för injustering. Plötsligt finns fläktar, kanaler och don som kan mätas och ställas in mot exakta värden, precis som i en villa som haft FTX från början. Ombyggnaden kräver i regel nya kanaldragningar, eftersom gamla självdragskanaler sällan är dimensionerade för det tryck och flöde som ett FTX-aggregat ger.

Efter en sådan ombyggnad blir injustering inte bara möjlig utan nödvändig, eftersom ett nyinstallerat FTX-system måste balanseras innan det kan godkännas vid en ventilationskontroll. Den processen liknar injustering i ett hus som haft FTX länge, med flödesmätning och protokoll som facit. Skillnaden är att utgångsläget är helt nytt, vilket ofta gör att den första injusteringen tar längre tid än en vanlig uppföljning. Mer om hela processen finns att läsa i guiden om FTX.

Källor

• Boverket: Regler om obligatorisk ventilationskontroll (OVK)
• Boverket