Injusteringsprotokoll: vad är det?

Vad står det egentligen i ett injusteringsprotokoll, och varför ska du bry dig om att spara det? Du har nyss fått en ventilationsfirma att injustera systemet, eller funderar på att boka en sådan insats, och protokollet landar i mejlen som en pdf full av siffror du inte direkt förstår. Det spelar roll nu, eftersom protokollet ofta avgör hur smidigt nästa OVK-besiktning blir och hur lätt det är att felsöka systemet längre fram. Kort sagt: protokollet dokumenterar vilka luftflöden som mättes upp och justerades per don, och det fungerar som bevis på att ventilationen fungerade som den skulle vid just det tillfället.

Vad ett injusteringsprotokoll dokumenterar per don

Protokollet listar varje don i systemet, ett för ett. Varje rum räknas. Don är de gallren och ventilerna i tak och väggar där luft strömmar in eller ut, och ju fler rum huset har, desto längre blir listan. För varje don antecknar firman vilket flöde som mättes upp innan justeringen, vilket flöde som ställdes in efteråt och vilket flöde som var tänkt enligt ritning. Dessutom noteras ofta donets typ och placering, samt vilket aggregat eller vilken kanal det hör till.

Grejen är att just den detaljnivån gör protokollet användbart långt efter att firman lämnat huset. Om ett don senare låter konstigt, eller om ett rum känns kallt eller fuktigt, går det att gå tillbaka och se exakt vad som gällde vid injusteringen. Protokollet brukar också ange datum för mätningen och vem som signerat arbetet, ofta tillsammans med uppgift om vilken mätutrustning som användes. Utan den informationen blir det svårt att avgöra om en avvikelse beror på ett nytt fel eller om flödet faktiskt alltid legat lite lågt på just det donet.

Listan är också till hjälp om huset byter funktion i ett rum, till exempel när ett sovrum blir kontor eller ett förråd byggs om till badrum. Då går det att se vilket flöde rummet hade tidigare och bedöma om det behöver räknas om för den nya användningen, i stället för att gissa sig fram på nytt.

Varför protokollet efterfrågas vid OVK-besiktningar

Protokollet efterfrågas vid OVK-besiktningar, eftersom besiktningsmannen annars måste mäta om hela systemet från grunden. Har du redan ett protokoll med uppmätta flöden, kan besiktningen gå snabbare och ofta bli billigare. Det beror på att besiktningsmannen kan jämföra dagens flöden mot protokollets siffror i stället för att gissa vad som var avsett när huset byggdes eller senast injusterades. Helt utan protokoll måste besiktningsmannen ofta behandla varje don som okänt, och det tar tid i ett hus med många rum.

Samtidigt är protokollet ingen garanti för en godkänd OVK. Flödena kan ha förändrats sedan injusteringen, till exempel om filter satt igen eller don blivit igensatta av damm. Ändå är ett protokoll nästan alltid till fördel vid besiktningen, eftersom det ger besiktningsmannen ett facit att utgå från i stället för att börja helt förutsättningslöst.

Vår guide om OVK går igenom mer om vad som faktiskt händer under besiktningen och vilka handlingar som är bra att ha nära till hands.

Skillnad mellan projekterade och faktiskt uppmätta flöden

Projekterat flöde är det värde som en ventilationskonsult räknat fram när systemet ritades, ofta långt innan huset stod klart. Uppmätt flöde är i stället vad som faktiskt strömmar genom donet den dag firman mäter. De två siffrorna stämmer sällan perfekt.

Det beror på att kanaler kan ha lagts om eller att aggregat bytts ut sedan ritningen gjordes. I protokollet ska båda värdena stå bredvid varandra, gärna tillsammans med toleransen, alltså hur mycket avvikelse som räknas som acceptabel. Ett don som ligger inom toleransen räknas som korrekt injusterat, även om det inte träffar det projekterade värdet exakt. Är avvikelsen större, noteras det som en anmärkning i protokollet, och det är just den typen av anmärkningar en besiktningsman brukar titta närmare på vid nästa kontroll. Framför allt är det skillnaden mellan de två siffrorna, snarare än något av värdena för sig, som säger mest om hur systemet faktiskt mår.

Skillnaden spelar också roll för vardagen i huset. Ligger tilluften för lågt i ett sovrum, känns luften ofta instängd även om resten av lägenheten mäter rätt. Ligger den för högt, riskerar det i stället att dra runt onödigt mycket uppvärmd eller nedkyld luft, vilket märks på energiräkningen över tid.

Så förvarar du protokollet tillgängligt över tid

Förvara protokollet tillsammans med husets övriga driftdokumentation, inte bara i en enskild mejlkorg som kan vara svår att hitta tillbaka till om några år. Fastighetsägare gör ofta klokt i att spara en digital kopia och samtidigt lägga en papperskopia i pannrummet eller teknikutrymmet, där nästa firma eller besiktningsman kan hitta den snabbt utan att behöva fråga runt.

Dessutom lönar det sig att märka filen tydligt med adress och datum, så att den går att hitta även flera år senare, när minnet av vem som gjorde vad börjar svikta. Många väljer numera att spara protokollet i samma mapp som elritningar, garantihandlingar och tidigare OVK-protokoll, gärna i ett molnlager som flera i hushållet eller föreningen kommer åt. Det gör det lättare att hitta rätt dokument snabbt, även om den som en gång beställde injusteringen inte längre bor kvar eller sitter i styrelsen.

I flerbostadshus förvaltas protokollet oftast av föreningen eller fastighetsförvaltaren, och då bör det ingå i den dokumentation som följer med vid ägarbyten eller byte av förvaltningsbolag. Tappas protokollet bort, försvinner en del av husets historia. Historiken går förlorad. Nästa firma som ska injustera systemet måste då utgå från noll, utan att veta vad som egentligen gällde tidigare eller varför vissa don ställts in som de gjort.

Vad du gör om protokollet saknas för ett äldre system

Saknas protokollet, går det i regel att beställa en ny injustering med ett nytt protokoll som grund. Det är vanligare än man tror, särskilt i äldre hus där dokumentation gått förlorad genom årtiondena, eller helt enkelt försvunnit vid en flytt eller renovering. En ventilationsfirma mäter då upp dagens flöden, jämför dem med vad som är rimligt för systemet och skriver ett nytt protokoll utifrån det arbetet.

Ibland finns bara en del av protokollet kvar, till exempel för källarvåningen men inte för övervåningen. Då brukar firman mäta upp de don som saknar uppgifter och komplettera protokollet, i stället för att mäta om hela systemet på nytt. Det sparar både tid och pengar jämfört med att börja om helt från grunden.

Kostnaden varierar med systemtyp. För en villa med FTX-system brukar priset ligga mellan 3 300 och 5 000 kr, och efter rotavdrag hamnar en vanlig villa ofta på 2 500 till 3 500 kr. I det priset ingår både luftflödesmätningen och själva protokollet. Har villan i stället mekanisk frånluft utan återvinning, blir arbetet enklare och billigare, eftersom bara frånluften ska balanseras och inte tilluften också, vilket brukar kosta 1 000 till 1 500 kr. I flerbostadshus prissätts injustering per lägenhet, ofta 800 till 2 000 kr per lägenhet, beroende på hur stort husets system är och hur mycket som behöver justeras om innan protokollet kan skrivas.

Skillnad mellan injusteringsprotokoll och OVK-protokoll

Injusteringsprotokollet och OVK-protokollet är två olika dokument, även om de ofta blandas ihop i samtalet om ventilation. Injusteringsprotokollet beskriver ett enskilt tillfälle, nämligen när flödena senast ställdes in och vilka värden som gällde just då. OVK-protokollet är besiktningsmannens bedömning av om systemet fungerar som det ska vid kontrolltillfället, inte vid injusteringstillfället.

Med andra ord är injusteringsprotokollet ett underlag, medan OVK-protokollet är ett omdöme. De kompletterar varandra. Besiktningsmannen läser gärna injusteringsprotokollet inför besiktningen, men skriver alltid sitt eget protokoll oavsett vad det gamla säger. Skulle flödena vid besiktningen avvika mycket från det som står i injusteringsprotokollet, är det ofta ett tecken på att systemet behöver justeras om snarare än att något är fel i dokumentationen i sig.

För den som ska sälja eller köpa ett hus är skillnaden värd att känna till. Ett injusteringsprotokoll visar att systemet en gång ställdes in korrekt, medan ett giltigt OVK-protokoll visar att det fortfarande godkänns i dag. Saknas det senare, spelar det ingen roll hur bra det förstnämnda ser ut, eftersom lagen kräver en godkänd besiktning, inte ett gammalt injusteringsprotokoll.

Källor

• Boverket: Regler om obligatorisk ventilationskontroll (OVK)
• Boverket