Vad betyder egentligen orden i det OVK-protokoll du just fått hem? Du har läst igenom sidorna en gång, kanske två, och fastnat på formuleringar som anmärkning eller underkänd utan att riktigt veta vad de kräver av dig. Det spelar roll nu, för just den formuleringen avgör om du kan lägga protokollet i pärmen och glömma det i flera år, eller om klockan redan tickar mot en ombesiktning. Kort sagt: protokollet beskriver vad kontrollanten mätte vid besöket, vilka brister som eventuellt hittades, och vad som krävs för att fastigheten ska räknas som godkänd.
Vad protokollet ska innehålla
Protokollet är kontrollantens skriftliga redogörelse för vad som undersöktes och vad resultatet blev. En certifierad funktionskontrollant utför själva besiktningen och för in alla uppgifter i dokumentet, som sedan blir underlag både för dig och för kommunens bedömning.
Innehållet följer i regel samma mall oavsett vilken firma som utfört kontrollen, eftersom det styrs av Boverkets föreskrifter om obligatorisk ventilationskontroll. Du bör hitta fastighetens beteckning, vilken typ av ventilationssystem huset har, alltså självdrag, mekanisk frånluft eller FTX, samt de luftflöden som uppmättes i de utrymmen som kontrollerades. Dessutom ska protokollet innehålla en bedömning av brandskyddet i kanalerna, eftersom en skadad ventilationskanal också kan sprida brand och rök mellan våningar. Resultatet sammanfattas alltid tydligt: godkänd utan anmärkning, godkänd med anmärkning, eller underkänd.
Det är sällan mer än några sidor. Men varje rad har en funktion. Saknas något av det här bör du höra av dig till kontrollanten och fråga varför, för ett ofullständigt protokoll kan skapa problem längre fram om byggnadsnämnden efterfrågar uppgifter du inte har. Sist skriver kontrollanten en sammanfattande bedömning i klartext, och det är den delen du bör läsa allra noggrannast. Där står nämligen vad du behöver göra härnäst, och inom vilken tid. Läs mer om vad OVK innebär i sin helhet om du vill förstå hela kontrollen bakom protokollet.
Godkänd utan anmärkning: vad det betyder
Det bästa möjliga resultatet är godkänd utan anmärkning. Ventilationen fungerade som den ska vid besiktningstillfället, och kontrollanten hittade inget som behöver rättas till. Inget mer att göra, med andra ord. Så enkelt är det. Spara protokollet, och se till att det når byggnadsnämnden, antingen genom kontrollanten eller genom dig själv beroende på hur just din kommun vill ha det. Vad själva besiktningen kostar beroende på byggnadstyp finns på prisguiden för OVK-besiktning.
Godkänd utan anmärkning betyder dock inte att systemet är perfekt för evigt. Det betyder bara att det levde upp till kraven just då flödena mättes. Slitage, smuts och felinställda spjäll kan uppstå igen med tiden, precis som med vilken annan teknisk installation som helst. Nästa kontroll sker sedan enligt det vanliga intervallet för din typ av system och byggnad. En villa som fått godkänt efter nybyggnation eller efter byte av ventilationssystem slipper dock helt vänta på nästa kontroll, eftersom villor är undantagna från återkommande OVK och bara besiktigas vid nybyggnad eller när systemet byts ut.
Godkänd med anmärkning: skillnaden
Här blir det mer intressant, och det är också den kategori som väcker flest frågor hos fastighetsägare. Godkänd med anmärkning betyder att ventilationen i stort fungerar, men att kontrollanten noterat en eller flera brister som du är skyldig att åtgärda inom en viss tid. Ett exempel är att luftflödet i ett enstaka rum mäts något under kravnivån, tillräckligt lågt för att noteras men inte tillräckligt allvarligt för att fälla hela besiktningen. Ett annat exempel är att drift- och skötselinstruktioner helt saknas i pannrummet, vilket kontrollanten inte kan bortse från även om själva luftflödet är godkänt.
Skillnaden mot underkänd ligger i allvarlighetsgraden. En anmärkning stör inte helheten. Den pekar bara ut något som behöver rättas till innan ärendet är komplett hos kommunen. Trots det räcker det inte att strunta i den och hoppas att den försvinner till nästa gång, för fastighetsägaren är skyldig att åtgärda det som noterats och därefter visa att det är gjort, ofta genom ett kompletterande intyg från kontrollanten eller en annan behörig fackman.
Få gratis offerter på OVK-besiktning
Från
450 kr
Upp till
6 000 kr
Spannet är brett eftersom jobben är olika. Offerter från firmor i din kommun visar var just ditt hus landar.
- Över 11 000 registrerade firmor
- Alla 290 kommuner
- Gratis, ingen bindning
Beskriv jobbet
Steg 1 av 3
- Frågor
- Detaljer
- Kontakt
Underkänd besiktning: vad som krävs då

Underkänd är det allvarligaste resultatet, och det betyder att ventilationen inte fungerar som den ska i en omfattning som gör att hela systemets funktion ifrågasätts. Här handlar skillnaden mot en anmärkning om grad snarare än art. Vanliga orsaker till underkänd kan vara kraftigt otillräckliga luftflöden i flera utrymmen samtidigt, fläktar som helt slutat fungera, kanaler så igensatta att luften knappt rör sig, eller brandspjäll som inte längre stänger som de ska. Fyra olika typer av brister, helt enkelt, som alla kan leda kontrollanten till samma slutsats.
Det som krävs efteråt är i regel mer omfattande än vid en enkel anmärkning. Ofta behövs en fackman som justerar in systemet på nytt, en process som kallas injustering och som handlar om att balansera luftflödena mellan alla don i fastigheten. Vad ett sådant arbete brukar kosta finns på kostnadssidan för injustering.
I andra fall är grundproblemet att kanalerna är smutsiga snarare än feljusterade, och då är ventilationsrengöring det som faktiskt löser bristen. När åtgärden är gjord krävs sedan en ny besiktning, en ombesiktning, innan fastigheten kan räknas som godkänd. Det är alltså inte kontrollanten som avgör om åtgärden fungerat förrän den nya mätningen är klar.
Vanliga typer av anmärkningar
Anmärkningar varierar en hel del beroende på husets ålder, systemtyp och hur väl det underhållits över åren. Fyra kategorier återkommer oftast i protokollen. Den första är avvikande luftflöden, där ett eller ett par utrymmen mäts utanför det som krävs utan att hela systemet är ur funktion. Den andra är brister i brandskyddet, till exempel kanalgenomföringar som inte är tätade som de ska. Den tredje är dokumentation som saknas, som drift- och skötselinstruktioner eller tidigare protokoll som borde funnits arkiverade. Den fjärde är rena skötselproblem, som filter som inte bytts eller don som är igensatta av damm.
Ingen av dessa fyra typer betyder nödvändigtvis att hela fastigheten har allvarliga problem. Ofta räcker det med en riktad insats för att komma till rätta med just den punkt som noterats. Men glöm inte bort dem heller, för en anmärkning som lämnas obehandlad kan i värsta fall bli ett skäl till underkänd nästa gång kontrollanten kommer.
Tidsfrist för att åtgärda anmärkningar
Hur lång tid du har på dig varierar från fall till fall, men brukar anges direkt i protokollet eller i det följebrev som skickas med. I regel handlar det om en tidsram på några månader, tillräckligt för att hinna beställa och genomföra en åtgärd utan att det blir orimligt bråttom. Kontrollanten avgör tidsramen utifrån hur allvarlig bristen är och hur snabbt den rimligen kan åtgärdas.
Missar du fristen riskerar ärendet att eskalera hos byggnadsnämnden, som kan begära in ett nytt intyg eller i värsta fall förelägga dig att åtgärda bristen inom en bestämd tid. Därför är det klokt att boka in åtgärden så fort protokollet kommit, i stället för att lägga det i en hög och hoppas på det bästa. Det är sällan bristen i sig som blir dyr eller besvärlig, utan tidspressen som uppstår när man väntat för länge.
Hur protokollet skickas till byggnadsnämnden
Som fastighetsägare är du skyldig att se till att protokollet, eller ett intyg baserat på det, når kommunens byggnadsnämnd efter varje kontroll. I praktiken sköter många kontrollanter den delen åt dig som en del av uppdraget, men det skiljer sig mellan kommuner och mellan firmor. Fråga därför alltid kontrollanten direkt vem som ansvarar för att skicka in handlingarna, i stället för att anta att det redan är gjort.
Om anmärkningar noterats skickas ofta protokollet in i två steg: en gång direkt efter besiktningen, och en gång till efter att åtgärden är genomförd och bekräftad. Byggnadsnämnden arkiverar sedan uppgifterna som en del av fastighetens historik, vilket gör att nästa kontrollant snabbt kan se om tidigare anmärkningar faktiskt blivit åtgärdade. Så länge du håller koll på vem som gör vad, och när, är det sällan mer komplicerat än att fylla i rätt blankett i rätt tid.



