OVK vintertid: varför det ofta är lämpligast

Spelar det någon roll om en OVK görs i januari eller i juli? Många fastighetsägare bokar bara efter vad som passar kalendern, utan att fundera närmare på årstiden. Men ett hus andas olika beroende på väder och uppvärmning, och det kan påverka vad kontrollanten faktiskt mäter den dag kontrollen genomförs. Uppvärmningssäsongen ger därför ofta det mest rättvisande resultatet, eftersom huset då befinner sig i sitt normala driftläge. Det är dock sällan ett krav, utan snarare en praktisk fördel för vissa systemtyper. Mer om vad kontrollen omfattar i stort finns på sidan om OVK, och vad besiktningen brukar kosta går att se i prisguiden för OVK.

Spelar årstid någon roll för mätresultatet

Ja, i viss mån. Ett hus andas olika beroende på om det är kallt eller varmt ute. På sommaren står fönster och altandörrar ofta öppna, vilket rubbar de tryckskillnader som ventilationssystemet är byggt för att hantera. Ett självdragssystem är särskilt känsligt för detta, eftersom det bygger på temperaturskillnaden mellan inne och ute för att driva luften uppåt genom kanalerna. När skillnaden krymper på sommaren minskar också drivkraften. Kontrollanten kan då mäta flöden som inte alls motsvarar hur huset fungerar under den kalla årstiden, då behovet av ventilation faktiskt är som störst. Med andra ord: samma hus, samma kanaler, men olika resultat beroende på när mätningen sker.

Det är inte fel att göra OVK på sommaren, men resultatet bör tolkas med den vetskapen i bakhuvudet, framför allt om huset har självdrag och redan ligger nära gränsen för godkänt flöde. Kontrollanten mäter luftflödet vid varje enskild ventil eller don, och siffrorna jämförs mot ett projekterat värde för systemet. Ligger flödet nära gränsen en varm sommardag med öppna fönster finns risken att bedömningen blir missvisande, både uppåt och nedåt. Väder spelar alltså in mer än man kanske tror. Erfarna kontrollanter noterar därför ofta rådande väderförhållanden i protokollet, så att nästa besiktning går att jämföra på rättvisa grunder.

Ett gränsfall behöver inte betyda att systemet är dåligt. Om en mätning hamnar precis under godkänt värde en varm sommardag kan en förnyad kontroll under kallare förhållanden ibland visa ett annat resultat, eftersom drivkraften i självdraget då är starkare. Fastighetsägaren behöver därför inte alltid åtgärda kanaler eller don direkt. I stället kan hen fråga kontrollanten om årstiden bör vägas in i bedömningen inför nästa kontroll. Det är sällan en genväg förbi ett verkligt fel, men det förklarar ibland varför siffrorna skiljer sig mellan två besiktningar av samma hus.

Så påverkar uppvärmning och täthet tryck och flöden i systemet

Uppvärmningen har stor betydelse för hur systemet beter sig. Under vinterhalvåret är radiatorerna igång, huset är stängt, och den varma inneluften vill ut medan den kalla uteluften vill in. Det skapar just den termiska drivkraft som självdragssystem är helt beroende av för att fungera. Dessutom brukar dörrar och fönster hållas stängda under kallare månader, vilket gör att husets täthet testas på riktigt, precis som det ska fungera i vardagen. Sommartid vädras det friskt, och många boende har fönster på glänt dygnet runt. Det innebär att kontrollanten inte alltid ser det verkliga trycket i systemet. Bilden blir tillfälligt skev.

Snarare ser hen ett tillfälligt tillstånd, ett resultat av öppna fönster och skön sommarvärme, som inte säger särskilt mycket om hur ventilationen sköter sig resten av året. För fläktstyrda system, alltså mekanisk frånluft eller FTX, spelar årstiden mindre roll rent tekniskt, eftersom fläktarna skapar flödet oavsett väder ute. Ändå påverkas även dessa system indirekt. Imkanaler och uteluftsdon kan till exempel bete sig annorlunda vid riktig kyla, och isbildning i uteluftsintag är inte helt ovanligt i äldre fastigheter. Även täthetsgraden i klimatskalet spelar in: ett hus med otäta fönster och dörrar läcker in kalluft på ett sätt som kan ge missvisande drag och obalans i systemet just vintertid, medan samma otäthet knappt märks en varm sommardag.

Skillnaden syns ofta tydligast i äldre flerbostadshus, där imkanaler i kök och frånluftsventiler i badrum är känsliga för både temperatur och brukarvanor. På vintern lagas mer mat inomhus och fönstren hålls stängda under matlagningen, vilket ger ett jämnare underlag för mätning. Sommartid är det vanligare att fönstret i köket står öppet medan man lagar mat, vilket återigen rubbar de tryckförhållanden kontrollanten försöker läsa av. I kontorsfastigheter är variationen ofta mindre, eftersom verksamheten och därmed brukarmönstret är mer likartat året om.

Därför föredrar många kontrollanter vinterhalvåret

Många certifierade kontrollanter lägger gärna besiktningar av äldre självdragshus under uppvärmningssäsongen, av just det skälet ovan. Det beror på att resultatet då blir mer rättvisande för hur huset faktiskt fungerar när ventilationen behövs som mest, nämligen när det är kallt och alla fönster är stängda. En mätning i juli på ett självdragshus riskerar att visa svaga flöden som egentligen bara beror på svag drivkraft för stunden, inte på att kanalerna är felaktiga eller igensatta. Boverkets föreskrifter ställer i regel inget uttryckligt krav på att kontrollen måste utföras under en viss del av året. Det är alltså en rekommendation som vuxit fram ur erfarenhet, snarare än en föreskrift i sig. Kontrollanten avgör oftast själv, från fall till fall, om årstiden är relevant för det aktuella systemet, husets skick och hur ofta det tidigare fått anmärkningar. En del kontrollanter noterar till och med i protokollet vilken årstid mätningen skedde, just för att resultatet ska gå att tolka rätt vid nästa kontroll. Så fungerar branschpraxis i stora drag.

För fastighetsägare med flera hus i beståndet, med blandade system, kan det löna sig att fråga hur kontrollanten normalt lägger upp sin planering och om just det egna huset brukar besiktigas vid en viss tid på året. Den kunskapen finns ofta redan hos kontrollanten, eftersom hen sett samma fastighetstyp många gånger tidigare och vet vilka fällor som brukar dyka upp.

Den som förvaltar flera fastigheter, till exempel en bostadsrättsförening eller ett fastighetsbolag, kan med fördel fråga kontrollanten i god tid hur planeringen ser ut för året. Många kontrollanter lägger upp sitt schema redan på hösten inför kommande säsong, och då finns ofta bättre möjlighet att välja en tid som passar husets system. Väntar man i stället till sista veckan blir valfriheten betydligt mindre.

Undantag: system som knappt märker av årstiden

Helt opåverkade är förstås inga system, men vissa är betydligt mindre känsliga än andra. FTX-system, där både till- och frånluft är fläktstyrd och värmeväxlas mot varandra, håller ett jämnare flöde året om, eftersom fläktarna kompenserar för de yttre förhållandena. Detsamma gäller mekanisk frånluft, där en fläkt suger ut luft oavsett hur kallt eller varmt det är utomhus. Skillnaden mot självdrag är just att drivkraften kommer från elektricitet snarare än från temperaturskillnader, vilket gör systemet mer förutsägbart oavsett säsong. Det betyder inte att fläktstyrda system alltid ger identiska mätvärden sommar som vinter.

Kalla uteluftsintag kan till exempel dra in kallare luft än beräknat, vilket i sin tur påverkar temperaturen inomhus och indirekt även hur brukarna hanterar fönster och ventiler. I nybyggda flerbostadshus med FTX är känsligheten ofta mindre, eftersom systemen är dimensionerade för stora temperaturspann. För äldre fastigheter med mekanisk till- och frånluft kan det ändå löna sig att fråga kontrollanten om årstiden spelat in i bedömningen, framför allt om huset tidigare fått anmärkningar kring buller eller drag som kan hänga ihop med kyla. Kontor och andra lokaler med behovsstyrd ventilation kan variera flödet efter belastning snarare än väder.

Vissa delar av ett ventilationssystem är dessutom helt frikopplade från väder utomhus, till exempel garageventilation eller kulvertventilation i källare, där temperaturen sällan varierar nämnvärt oavsett årstid. Där spelar det med andra ord ingen roll om kontrollen sker i januari eller i juli. Det är framför allt system som är direkt kopplade till klimatskalet, alltså vanliga bostads- och lokalventilationer, som påverkas av väder och årstid.

Praktiska fördelar med att boka utanför sommaren

Utöver själva mätresultatet finns det praktiska skäl att undvika högsommaren. Semestertider gör det svårare att få tag i kontrollanter, eftersom många branschfolk själva är lediga under juli och stora delar av augusti. Kalendern blir helt enkelt tightare precis då efterfrågan är som störst hos fastighetsägare som vill hinna före skolstart eller nytt verksamhetsår. Vår och höst brukar ha bättre tillgänglighet, vilket gör det lättare att hitta en tid som passar.

Vintern har dessutom fördelen att den sammanfaller med den period då eventuella brister syns som tydligast. Ett drag eller kallras som knappt märks en varm sommardag kan vara påtagligt i januari, vilket gör det lättare för både fastighetsägare och boende att peka ut var problemet sitter. Det underlättar givetvis också för kontrollanten, som kan koppla ihop klagomål med mätvärden på plats i stället för att gissa i efterhand. Kort sagt: logistiken talar ofta för vinterhalvåret, precis som mätresultaten gör. Samtidigt är vintern inte problemfri rent praktiskt, eftersom snö och is på tak kan försvåra tillträde till frånluftshuvar och andra don uppsatta på taket, något kontrollanten behöver ta höjd för vid bokning.

Många fastighetsägare passar även på att boka OVK under samma period som annat underhåll, till exempel filterbyte eller injustering av don, eftersom kontrollanten och driftteknikern då redan är på plats. Höst och vår brukar fungera bra för den typen av samordning, medan sommaren av naturliga skäl ofta prioriteras för semester och lättare drift. Att lägga besiktningen i anslutning till annat planerat underhåll kan därför spara både tid och onödiga besök på fastigheten.

Så väljer du ändå fritt om verksamheten kräver det

Ingen tvingas vänta till vintern för att boka OVK. Verksamheter med krav på snabb dokumentation, till exempel inför en försäljning eller en hyresförhandling, kan behöva boka kontrollen så fort som möjligt, oavsett årstid. Detsamma gäller nya byggnader och lokaler där systemet just har tagits i drift och en första besiktning krävs innan verksamheten kan starta. I de fallen väger tidplanen tyngre än den teoretiska fördelen med att mäta under uppvärmningssäsong.

Om fastigheten har FTX eller mekanisk ventilation spelar det dessutom mindre roll när på året kontrollen sker, eftersom fläktarna styr flödet ändå. För självdragshus är rådet enkelt: går det att välja, välj gärna en period med kallare väder och stängda fönster. Går det inte, är en sommarmätning fortfarande giltig, men protokollet bör tolkas med den reservationen i minnet. Fråga gärna kontrollanten hur hen ser på just ditt hus och dess system, eftersom bedömningen kan skilja sig beroende på ålder och skick på ventilationen. På samma sätt kan intervallet för nästa återkommande kontroll ändra vilken tid på året som passar bäst, så att besiktningarna över tid hamnar under en jämförbar årstid.

Oavsett när kontrollen bokas är det bra att notera rådande väderförhållanden och om fönster stått öppna under mätningen, eftersom den informationen underlättar tolkningen vid nästa tillfälle. En sådan notering kostar inget extra men kan besvara frågor som annars dyker upp flera år senare, till exempel varför flödet i ett visst don skiljer sig mellan två besiktningar. Kort sagt handlar det om att dokumentera förutsättningarna, inte bara resultatet.

Källor

• Boverket: Regler om obligatorisk ventilationskontroll (OVK)
• Boverket