Mätningen visar högre värden än väntat: vad göra?

Fick du precis ett radonmätningsresultat som ligger långt över det du räknat med? Många som mäter radon i ett hus utan tidigare anmärkningar, eller i ett relativt nytt hus, blir förvånade när siffran ändå hamnar högt. Det spelar roll nu, eftersom radon ökar risken för lungcancer vid långvarig exponering, och ju förr du förstår vad resultatet betyder desto snabbare kan du agera klokt. Svaret, kort sagt: ett högt värde kräver sällan akuta åtgärder samma dag, men det är en tydlig signal om att gå vidare med en utredning av källan innan du väljer nästa steg.

Varför ett högt resultat inte är ovanligt

Radon är en radioaktiv gas som varken syns eller luktar. Just därför går det aldrig att gissa sig till nivån i ett hus, oavsett hur nytt eller välskött huset är. Ett hus kan se helt fräscht ut, sakna fuktproblem och ändå ha förhöjda halter, eftersom radonet oftast kommer från marken under grunden eller från byggmaterial som blåbetong. Många som mäter för första gången utgår ifrån att inga synliga tecken betyder inga problem. Det stämmer inte. Radon ger inga varningssignaler alls förrän en mätning faktiskt görs, vilket är hela anledningen till att mätning som verktyg finns.

Många hör av sig med en känsla av att något måste ha gått fel i mätningen, eftersom huset varken luktar unket eller känns fuktigt. Den reaktionen är fullt begriplig, men den bygger på en missuppfattning om vad radon faktiskt är. Radon bildas naturligt när radium i berggrund och jord sönderfaller, och gasen tar sig in i huset genom sprickor och rörgenomföringar i grunden, helt utan att avge någon doft eller synlig förändring.

Framför allt gäller det hus byggda under en period då blåbetong användes som byggmaterial, men även äldre och nyare hus kan drabbas beroende på markens sammansättning. Med andra ord säger byggår väldigt lite om vad en mätning kommer att visa. Ett vanligt mönster är dessutom att den som mäter för första gången förväntar sig ett lågt resultat, särskilt om huset är nybyggt eller nyligen renoverat med modern ventilation. Radon bryr sig dock inte om årtal på bygglovet. Ett tätt, välisolerat klimatskal kan till och med bidra till högre halter inomhus, eftersom mindre luft läcker ut och radonet får stanna kvar längre innan det vädras bort. Paradoxalt nog kan alltså ett modernt, energieffektivt hus ibland visa högre värden än ett äldre, dragigt hus, just för att luftomsättningen skiljer sig åt.

Så sätter du resultatet i relation till gränsvärdet

Först och främst: jämför siffran med riktvärdet, inte med din egen magkänsla. I Sverige ligger riktvärdet för radon i bostäder på 200 Bq/m3 räknat som årsmedelvärde. Ligger ditt resultat strax över den gränsen handlar det sällan om någon dramatisk avvikelse, snarare om en nivå som är fullt hanterbar med rätt åtgärd. Är resultatet däremot flera gånger högre, kanske tre eller fyra gånger riktvärdet, väger det tyngre och du bör prioritera nästa steg snabbare.

Det är också värt att fundera på när mätningen gjordes. En mätning som utförts mitt i sommaren, med öppna fönster och lägre uppvärmningsbehov, ger ofta ett lägre värde än verkligheten under vintern, eftersom ventilationen och tryckförhållandena i huset förändras med årstiden. Har du mätt utanför den rekommenderade mätsäsongen kan alltså det höga värdet du fick ändå vara en underskattning snarare än en överskattning.

Glöm inte heller mätmetoden. En kortare mätning under bara några veckor ger ofta en högre siffra än en fullständig långtidsmätning över hela eldningssäsongen, eftersom radonhalten varierar med årstid, ventilation och väder. Läs gärna vår guide om att tolka radonmätningsresultat om du vill förstå exakt hur ditt eget värde ska viktas.

Första steget: en utredning av källan

Innan du bestämmer dig för en åtgärd är det klokt att ta reda på varifrån radonet kommer. Det beror på att källan avgör vilken saneringsmetod som faktiskt fungerar. En åtgärd som passar för radon från marken gör ofta ingen nytta mot radon från byggmaterial, och tvärtom. De vanligaste källorna är radon från marken och radon från byggmaterial, framför allt blåbetong. Radonhaltigt hushållsvatten förekommer också, men är mindre vanligt i de flesta svenska hus. En markradonutredning tittar bland annat på grundkonstruktionen och tryckförhållandena mellan mark och inneluft.

I praktiken kan en utredning innehålla allt från en enkel okulär besiktning av grunden till mätning av gammastrålning i väggmaterial, för att avgöra om blåbetong finns med i konstruktionen. Ibland räcker det med att titta i husets byggnadsritningar eller fråga om vilket material som användes vid uppförandet. Andra gånger krävs mer omfattande mätningar av tryckskillnader mellan mark och golv, särskilt i hus med källare eller krypgrund, där markradon lättare tar sig in genom otätheter.

Du kan själv börja med att notera om huset har krypgrund eller platta på mark, eftersom markradon ofta tar sig in på olika sätt beroende på grundtyp. Krypgrunder har fler ytor och rörgenomföringar i kontakt med marken, vilket gör radoninflödet svårare att kartlägga än i ett hus med platta på mark.

En fastighetsägare som hoppar över utredningssteget riskerar att installera fel lösning och ändå betala för en åtgärd som inte sänker halten. Så även om det känns som ett extra steg innan du kommer vidare, är det steget som gör att pengarna faktiskt går till rätt sak. Många som arbetar med radonsanering börjar därför alltid med att kartlägga källan innan de föreslår en metod.

Vad du inte behöver göra samma dag

Ett högt radonvärde är ingen akut nödsituation. Till skillnad från exempelvis en gasläcka eller ett elfel behöver du inte lämna huset, stänga av ventilationen eller ringa larmnumret. Effekten av radon bygger på lång exponering över år, inte på enstaka dagar eller veckor med förhöjd halt. Du behöver heller inte köpa den första radonmätaren eller det första ventilationsaggregatet du hittar bara för att känna att du gjort något. Ett sådant köp riskerar snarare att bli fel, om det görs innan du vet varifrån radonet faktiskt kommer. Ta ett djupt andetag, helt enkelt, och lägg energin på att förstå källan i stället för att agera blint.

Ett rimligt mellansteg, i väntan på en fullständig utredning, är att vädra lite mer än vanligt och se till att befintlig ventilation fungerar som den ska. Det sänker sällan halten permanent, men det kan dämpa nivån något under tiden du planerar nästa steg. Vad du däremot bör undvika är att stänga av frånluftsfläktar eller täppa till ventiler i tron att det hjälper, eftersom sämre ventilation nästan alltid gör radonhalten värre, inte bättre.

Det är inte heller nödvändigt att i panik informera grannar eller oroa dig för retroaktiva hälsoeffekter av allt du andats de senaste åren. Radonrisken bedöms utifrån framtida exponering, inte bakåt i tiden, vilket betyder att den viktigaste frågan framöver är hur länge den förhöjda halten fortsätter, inte hur länge den redan pågått.

Det är också lätt att jämföra sitt eget resultat med grannens eller med siffror man hittar i olika forum. Gör helst inte det. Radonhalten kan skilja sig kraftigt mellan hus på samma gata, till och med mellan rum i samma hus, eftersom den beror på lokala förhållanden i just din grund och din konstruktion.

Så går du vidare mot en lämplig åtgärd

När källan är klarlagd blir valet av åtgärd betydligt enklare. Kommer radonet från marken handlar det oftast om att bryta trycket mellan mark och grund, till exempel med en radonsug eller genom att täta otätheter i bottenplattan. Kommer radonet i stället från byggmaterial som blåbetong krävs ofta en annan lösning, där ventilationen i huset ses över och ibland kompletteras. Det är alltså inte samma åtgärd som gäller i alla hus, trots att många tror det. En bra utredning ger dig ett underlag att jämföra mot, så att den åtgärd som till slut väljs faktiskt matchar orsaken bakom ditt resultat.

Kommer radonet från hushållsvatten, vilket är mindre vanligt, handlar åtgärden i stället om vattenrening innan vattnet når kranarna. Därför är det svårt att ge ett generellt råd om vilken åtgärd som passar bäst utan att veta källan. Två hus på samma gata kan behöva helt olika lösningar, trots att de startade med liknande radonvärden vid mätningen. Läs mer om vad radonsanering innebär i praktiken och vilka metoder som finns.

Så vet du att problemet är löst

Det enda sättet att veta säkert att en åtgärd har fungerat är att mäta igen. En uppföljande långtidsmätning görs på samma sätt som den ursprungliga: spårfilm i två till tre dosor under två till tre månader, hos ett ackrediterat labb. Mätsäsongen är 1 oktober till 30 april. En sådan mätning kostar i regel mellan 300 och 900 kr. Vill du ha en snabbare fingervisning finns även kortare mätningar eller mätning med rådgivning, ofta för 1 000 till 3 200 kr, men de ersätter aldrig en fullständig långtidsmätning vid en slutgiltig kontroll. Fler prisexempel finns i kostnad för radonmätning.

Radonhalten kan också variera något år efter år beroende på markfuktighet och andra yttre förhållanden. En enstaka uppföljande mätning som ligger tydligt under riktvärdet, med god marginal, ger normalt ändå en trygg bild av läget.

Visar uppföljningen fortfarande ett värde nära eller över riktvärdet kan det innebära att åtgärden behöver kompletteras, till exempel med en kraftigare radonsug eller tätare tätning av kvarvarande otätheter. Spara gärna protokollen från både den ursprungliga mätningen och uppföljningen. Vid en eventuell framtida försäljning är det ofta en trygghet för både dig och köparen att kunna visa att ett högt värde faktiskt är åtgärdat och kontrollerat i efterhand.

Först när den uppföljande mätningen visar ett värde under riktvärdet, gärna med marginal, vet du att åtgärden faktiskt gjort sitt jobb. Fram till dess är det klokt att se det första höga resultatet som en pågående fråga, inte ett avslutat kapitel. Vill du börja med att förstå din egen mätning bättre finns mer att läsa om radonmätning i stort.

Källor

• Strålsäkerhetsmyndigheten
• Folkhälsomyndigheten