Radonsanering: egen åtgärd jämfört med professionell firma

Kan du sanera radon på egen hand, eller krävs det en professionell firma? Du har fått ett mätresultat med förhöjda värden, och nu funderar du på om tätning och fogmassa i källaren räcker. Radon syns inte och luktar inte. Ändå ökar det risken för lungcancer vid lång exponering, så frågan är värd att ta på allvar. Svaret är att enklare tätningsåtgärder ofta går bra att göra själv, medan de metoder som faktiskt sänker radonhalten i de flesta fall kräver kunskap om både grund och ventilation. Kort sagt: det beror på källan till radonet och hur allvarligt problemet är.

Vad du kan göra själv: tätning av synliga sprickor och genomföringar

Om radonkällan huvudsakligen är marken under huset brukar sprickor i golv och väggar vara en del av vägen in. Att täta synliga sprickor med fogmassa, se över rör- och kabelgenomföringar samt kontrollera golvbrunnar är arbete de flesta händiga villaägare klarar utan specialverktyg. Det är dessutom förhållandevis billigt, och det skadar sällan att göra det oavsett vad en senare utredning visar.

Problemet är att tätning sällan räcker som enda åtgärd vid markradon. Jo, den kan dämpa inflödet något. Men om marken under huset har höga halter hittar gasen nya vägar in, till exempel genom porösa betongkonstruktioner eller otätheter du inte ser med blotta ögat. Därför fungerar egen tätning bäst som ett komplement, inte som en ersättning för en riktig saneringsåtgärd.

Genomföringar för avlopp, el och ventilation är också värda att kontrollera själv. Många hus har glapp runt sådana rör som aldrig täts ordentligt vid byggtillfället, och det är ett enkelt ställe att börja på medan du väntar på en utredning. Samma gäller gamla golvbrunnar och anslutningar i källargolvet, som ofta glömts bort sedan huset byggdes.

Har huset krypgrund, gå varsamt fram. Krypgrunder behöver ofta viss genomluftning för att hålla fukten i schack, och täter du igen fel öppningar riskerar du att skapa ett fuktproblem i stället för att lösa radonfrågan. Rör det sig om mer än enstaka sprickor, eller är du osäker på vad som är ventilation och vad som är otäthet, är det ett tecken på att du närmar dig gränsen för vad som är rimligt att fixa själv.

Varför installation av en radonsug normalt kräver professionell kompetens

En radonsug, eller radonbrunn, suger ut radonhaltig luft från marken under huset innan den hinner tränga in i bostaden. Det låter enkelt. I praktiken krävs kunskap om var suganordningen ska placeras, hur kraftig fläkten behöver vara och hur systemet ska dras för att inte skapa nya problem, som fuktvandring eller tryckförändringar som påverkar husets övriga ventilation.

Felplacerad sugpunkt ger ofta svag eller obefintlig effekt. Sitter sugen fel i förhållande till grundkonstruktionen kan radonhalten knappt sänkas alls, trots att fläkten går dygnet runt. En professionell firma har erfarenhet av var i grunden det brukar fungera, och kan anpassa lösningen efter hur just ditt hus är byggt, i stället för att utgå från en generell mall.

Dimensionering av fläkt och rördragning är ett annat moment som inte går att gissa sig fram till. En för kraftig sug drar in onödig fukt och kyla. En för svag gör ingen skillnad. Samtidigt måste installationen samspela med husets övriga ventilation, annars riskerar du undertryck som drar in luft, och radon, från andra håll i huset i stället.

Ett tydligt varningstecken är om en installerad radonsug går för fullt utan att mätvärdena rör sig. Det pekar nästan alltid på fel placering, fel dimensionering, eller en källa som inte är markradon alls. Problemet ligger i utförandet, inte i drifttiden, och då hjälper det inte att bara låta fläkten gå längre.

Risker med att gissa fel metod utan en ordentlig utredning

Radon i ett hus kan komma från tre håll: marken, byggmaterialet eller dricksvattnet. Blåbetong i väggar och bjälklag kräver en annan åtgärd än markradon, och radon i vatten kräver ofta en lösning kopplad till vattensystemet i stället för till grunden. Väljer du fel metod för fel källa riskerar du att lägga tid och pengar på något som inte sänker radonhalten alls.

Källan till radonet avgör vilken saneringsmetod som är mest effektiv, och det gör en ordentlig utredning viktig oavsett vem som sedan utför själva arbetet. Grejen är att en gissning ibland råkar bli rätt. Oftare blir den fel, och då har du lagt pengar på en åtgärd som inte gör någon skillnad alls för radonhalten i huset.

En felaktig diagnos kostar i regel mer än en utredning hade gjort. Dessutom förlorar du tid, eftersom radonhalten fortsätter ligga kvar på samma nivå medan du tror att problemet är löst. Det är i sig en risk, för exponeringen fortsätter utan att du vet om det. Den som till exempel sätter in en radonsug vid ett hus med blåbetong kan se mätvärdena stå still i åratal, helt enkelt för att åtgärden aldrig riktades mot rätt källa.

Vad en professionell firma bidrar med utöver själva installationen

En firma bidrar med mer än verktyg och montering. Framför allt handlar det om bedömningen av vilken metod som passar just ditt hus, baserat på grundtyp och byggår, kombinerat med var i huset värdena är som högst. Den bedömningen är svår att göra själv utan erfarenhet av hur olika husgrunder brukar bete sig över tid.

Dessutom ingår ofta en uppföljande mätning i arbetet, så att du faktiskt vet om åtgärden gav avsedd effekt, snarare än att bara hoppas på det. Många firmor erbjuder också en garanti kopplad till att radonhalten sänks till en viss nivå, vilket ger dig något att stå på om resultatet uteblir helt eller delvis.

Vidare känner en firma till hur olika åtgärder samspelar med övrig ventilation i huset. Installerar du en radonsug utan att tänka på hur den påverkar till exempel självdrag eller ett FTX-system, kan du få obalans som skapar nya problem på andra håll i huset. En ventilationsfirma har överblick över hela systemet, inte bara den enskilda åtgärden. Det är också något att fråga om om du jämför olika ventilationsfirmor: hur de resonerar kring helheten, inte bara kring radonsugen i sig.

Slutligen dokumenteras arbetet ofta på ett sätt som är värt något längre fram, till exempel vid en bostadsförsäljning eller om kommunen ställer frågor i samband med en OVK-besiktning. Ett eget lapptäcke av tätningsåtgärder lämnar sällan samma spår.

När eget arbete kan vara ett rimligt förstasteg innan en firma bokas

Är värdena bara måttligt förhöjda kan det vara rimligt att börja med enkel tätning och en ny mätning, innan du går vidare. Det kostar nästan ingenting. Du förlorar heller inte mycket tid om det visar sig otillräckligt, eftersom själva tätningsarbetet tar en helg snarare än veckor.

Har du redan en radonmätning som visar var i huset värdena är högst, är det lättare att avgöra om egen tätning är värt att prova. Saknar du en sådan mätning är det svårt att veta om tätningen ens riktar sig mot rätt ställe, och då blir arbetet mer en gissning än en åtgärd. Många villaägare hoppar över just det steget, och det är ofta där tiden går förlorad.

Som tumregel: ju högre värdena är, och ju mer arbetet handlar om att ändra luftflöden snarare än att täta enstaka hål, desto mindre lämpar sig uppgiften för eget arbete. Vid kraftigt förhöjda värden är det sällan läge att testa sig fram själv. Då är det bättre att gå direkt till en ordentlig utredning och låta en firma ta över från start, i stället för att lägga veckor på åtgärder som sannolikt inte räcker.

Kostnadsskillnaden mellan egen insats och anlitad firma

Egen tätning kostar i regel bara material, fogmassa och några timmars arbete en helg. Det är den klart billigaste vägen. Den löser dock sällan problemet på egen hand vid markradon, vilket är värt att ha med sig innan du räknar bort en professionell åtgärd helt.

Anlitar du en firma för en radonsug eller radonbrunn, den vanligaste åtgärden vid förhöjd markradon, brukar priset ligga mellan 23 000 och 47 000 kronor. Efter rotavdrag landar det ofta på 20 000 till 40 000 kronor, i enstaka fall uppåt 50 000 kronor. En enklare mekanisk frånluftsåtgärd är billigare, mellan 36 000 och 73 000 kronor, men den är samtidigt mindre effektiv vid markradon och passar bättre vid andra typer av problem i huset.

Handlar det om blåbetong eller en mer omfattande ventilationsåtgärd, ofta i kombination med ett FTX-system, hamnar priset betydligt högre, mellan 95 000 och 185 000 kronor. Efter rotavdrag brukar det landa på 80 000 till 150 000 kronor. Det är en stor investering. Men den sätts ofta i relation till att huset samtidigt får ett helt nytt ventilationssystem, inte bara en åtgärd mot radon.

Skillnaden i pris mellan eget arbete och anlitad firma är alltså stor, men den speglar också skillnaden i vad som faktiskt uppnås. Den som bara täter sprickor själv har inte löst markradon, om det är markradon som är källan. Du kan läsa mer om de olika metoderna och vad de kostar i vår guide om radonsanering.

Källor

• Strålsäkerhetsmyndigheten
• Boverket
• Skatteverket