Radonsanering inför vintern: stängda fönster ökar behovet

Varför dyker radon upp som samtalsämne just när hösten kommer och fönstren stängs igen? Du känner säkert igen mönstret: sommaren har bjudit på öppna fönster och frisk luft genom hela huset, men nu dras det åt, dörrarna hålls stängda och kylan ska hållas ute. Det spelar roll just nu, för husets luftomsättning sjunker rejält när vädringen upphör, och gas som läcker in från marken eller byggmaterialet får då lättare att samlas inomhus. Svaret i korthet: stängda fönster minskar ventilationen, radonhalten stiger i regel som följd, och om du redan vet att huset har ett problem är hösten ett bra tillfälle att göra något åt det innan vintern låser fast vanorna helt. Det är egentligen inte mer komplicerat än det.

Varför radonhalten ofta stiger när fönster hålls stängda under vintern

Radon sipprar in kontinuerligt. Källan är oftast marken under huset, men ibland också byggmaterial som blåbetong. Sommartid vädrar de flesta flera gånger om dagen, och den luftomsättningen späder ut gasen innan den hinner bygga upp sig till höga nivåer inomhus. När hösten kommer minskar vädringen drastiskt. Fönstren stängs, dörrarna hålls stängda mot kylan, och luften i huset byts helt enkelt ut betydligt mer sällan än under de varma månaderna.

Dessutom förstärks effekten av något som kallas skorstenseffekten. Kalla hus får ofta ett svagt undertryck som drar in luft underifrån, och ju kallare det är utomhus jämfört med inomhus, desto starkare blir suget. Mer markluft dras då in genom sprickor och otätheter i grunden, ofta utan att det märks på något annat sätt än just i radonhalten. Därför brukar mätningar visa klart högre radonvärden under vintersäsongen än under sommaren, även i hus där inget annat har förändrats i byggnaden. Det handlar alltså inte om att något plötsligt gått sönder eller att huset försämrats. Det är helt enkelt fysiken i hur luft rör sig genom en byggnad när temperaturskillnaden mellan ute och inne ökar, och den effekten går inte att vädra bort på samma enkla sätt som sommartid.

Skillnad mellan att mäta och att åtgärda kopplat till säsong

Att mäta radon och att åtgärda radon är två skilda saker, och säsongen spelar olika roll för var och en av dem. En långtidsmätning ska i regel genomföras under eldningssäsongen, ungefär oktober till april, just för att fånga de förhållanden som ger högst värden och därmed ett rättvist årsmedelvärde. Mäter du i stället mitt i sommaren med öppna fönster riskerar du att missa problemet helt, eftersom vädringen maskerar det som faktiskt läcker in. Vill du förstå hur en sådan mätning går till rent praktiskt finns mer att läsa i guiden om radonmätning.

En åtgärd är däremot inte bunden till samma fönster i kalendern på samma sätt som mätningen. En radonsug, en radonbrunn eller en ventilationsändring fungerar i regel lika bra oavsett om den installeras i maj eller i december. Skillnaden ligger snarare i konsekvenserna av att vänta, eftersom halterna tenderar att vara som högst just under vintern och exponeringen därmed blir störst under just de månaderna. Har du redan en radonmätning som visar förhöjda värden behöver du alltså inte vänta på en särskild säsong innan du går vidare med en åtgärd. Mätningen styr när du vet, med andra ord. Åtgärden styr när problemet faktiskt försvinner.

Fördelar med att genomföra en åtgärd innan vintern om värdena redan är kända

Vet du redan att huset ligger över riktvärdet, till exempel utifrån en mätning från förra vintern, finns goda skäl att inte skjuta upp en radonsanering till våren. Grejen är att de månader du väntar är just de månader då exponeringen brukar vara som störst, eftersom huset då är mest stängt och markluften dras in som kraftigast. Att vänta till våren innebär i praktiken att du väljer att leva med de högsta halterna under en hel säsong till, trots att lösningen redan finns tillgänglig och bara väntar på att bokas in.

Det finns också praktiska fördelar med att agera innan kylan sätter in på allvar. Marken är ännu inte frusen på hösten, vilket gör grävarbete för en radonbrunn betydligt enklare att genomföra. Hantverkare har i regel något mindre att göra innan den stora vintersäsongen med andra typer av jobb drar i gång, vilket kan göra det lättare att få en tid inbokad inom rimlig tid. Dessutom hinner systemet vara i full drift redan när huset blir som mest stängt, i stället för att installationen sker samtidigt som problemet är som värst och du tvingas leva med förhöjda värden under hela installationsperioden också.

Kostnaden varierar beroende på vilken typ av åtgärd som krävs, och det är värt att ha den i bakhuvudet när du planerar. En radonsug eller radonbrunn mot markradon kostar oftast mellan 23 000 och 47 000 kr, och efter rotavdrag brukar slutpriset i regel landa på 20 000 till 40 000 kr. En enklare mekanisk frånluftslösning ligger ofta mellan 36 000 och 73 000 kr före avdrag, men fungerar mindre bra just vid markradon jämfört med en radonsug. Handlar det i stället om blåbetong eller en mer omfattande ventilationsåtgärd stiger kostnaden betydligt, ofta till mellan 95 000 och 185 000 kr innan rotavdraget räknats av.

Så planerar du en sanering innan den kalla säsongen

Första steget är att veta vilken typ av radonproblem huset har, eftersom åtgärden skiljer sig rejält åt beroende på källan. Kommer radonet från marken handlar det oftast om en radonsug eller en radonbrunn, som sänker trycket under grunden och leder bort gasen innan den hinner ta sig in i huset. Kommer det i stället från byggmaterialet, till exempel äldre blåbetong, krävs ofta en mer omfattande ventilationsåtgärd för att få ner halterna till en rimlig nivå över tid.

När källan är känd går det att boka in arbetet med viss framförhållning, gärna redan under september eller oktober innan marken hinner frysa och innan kalendrarna fylls med vinterjobb som snöröjning och akuta värmefel. Det lönar sig också att tänka igenom logistiken i förväg. Var ska eventuell utrustning placeras? Behöver el dras om till en radonsug eller en fläkt? Hur påverkas vardagen i huset under de dagar arbetet faktiskt pågår? Ju tidigare de frågorna är utredda, desto mindre blir stressen när själva installationen sker.

En sanering som genomförs i god tid innan vintern hinner dessutom testas och justeras medan det fortfarande går att vädra ut eventuella ovanligheter i systemet. Det är en fördel som lätt underskattas. Ett nytt system kan behöva finjusteras den första tiden, och det är betydligt skönare att göra det medan fönstren fortfarande kan öppnas en stund, snarare än att behöva felsöka samtidigt som huset hålls helt stängt för kylan och varje grad värme räknas.

Vad du bör göra om du upptäcker förhöjda värden mitt i vintern

Händer det ändå, att en mätning under vintern visar förhöjda värden just när det är som kallast, finns det inget skäl att vänta till våren för att sätta i gång. Kontakta gärna en yrkesperson för en bedömning av vilken åtgärd som passar huset, eftersom källan och lösningen varierar från fall till fall och en felaktig gissning kan bli en onödig utgift. I väntan på att en fast åtgärd kan installeras hjälper extra vädring faktiskt en del, även om det känns motigt mitt i vintern och drar upp värmekostnaden något under perioden.

Tänk på att vädring aldrig är en permanent lösning, utan snarare ett sätt att hålla halterna nere under den tid det tar att planera och genomföra en riktig åtgärd. Så fort fönstren stängs igen återgår radonhalten till samma nivåer som tidigare, eftersom själva inläckaget från marken eller materialet inte har förändrats det minsta. Många väljer därför att vädra kraftigt morgon och kväll under perioden fram till installationen, samtidigt som de undviker att stänga av ett befintligt ventilationssystem helt. Det är ett sätt att hantera situationen tillfälligt. Det ersätter dock aldrig den permanenta åtgärden.

Kan en radonsug installeras även i fruset mark?

Ja, i de allra flesta fall går det bra att installera en radonsug även när marken är frusen, men arbetet kan ta längre tid och bli något krångligare än under höst eller vår. Tjälen gör marken hårdare att gräva i, vilket innebär att grävarbetet för rör och brunn ibland kräver extra utrustning eller tar fler timmar än det annars skulle göra. I vissa fall väljer den som utför arbetet att vänta med själva grävningen tills tjälen släpper, även om planering, beställning av material och förberedande arbete inomhus sker redan under vintern.

Är det i stället en mekanisk frånluftslösning eller en ventilationsåtgärd som krävs, snarare än en radonsug i marken, spelar tjälen ingen roll alls eftersom det arbetet sker inomhus från start till slut. Kort sagt går det att komma i gång med planeringen oavsett årstid. Själva schaktningsarbetet utomhus blir dock enklare, och ofta billigare, om det sker innan marken fryser på allvar. Det är en av de konkreta anledningarna till att hösten, snarare än mitten av vintern, ofta är det bästa tillfället att sätta i gång om du redan vet att huset behöver en åtgärd mot radon.

Källor

• Strålsäkerhetsmyndigheten
• Boverket
• Skatteverket