Vad gäller egentligen för radonsanering 2026, om du just fått veta att ditt hus har för höga radonvärden? Kanske ligger mätrapporten på köksbordet, med siffror du inte riktigt vet vad du ska göra med. Det spelar roll just nu, för de flesta årsmätningarna landar hos husägare under hösten och tidig vinter, och du vill inte gissa dig fram till vad reglerna faktiskt kräver. Svaret, kort: grundreglerna är desamma som förra året. De bygger på Strålsäkerhetsmyndighetens riktvärde och Boverkets byggregler, men vilken åtgärd du väljer, till exempel radonsug eller en mer omfattande ventilationsåtgärd, avgör vilka krav som blir viktigast i just ditt fall.
Det viktigaste som gäller 2026 i tre punkter
Först det korta svaret, sedan detaljerna.
- Referensvärdet för radon i inomhusluft är oförändrat, och det är Strålsäkerhetsmyndigheten som sätter ramen för vad som räknas som förhöjd halt.
- Boverkets byggregler, BBR, styr kraven vid nybyggnad och ombyggnad, medan äldre hus i regel bedöms utifrån samma riktvärde men utan lika strikta krav på själva ventilationslösningen.
- Ansvaret för att mäta och åtgärda ligger fortfarande hos fastighetsägaren, inte hos kommunen eller staten.
Ingen av dessa tre punkter är ny för 2026. Snarare är det själva kombinationen, ett oförändrat regelverk och ett fortsatt stort intresse för radonfrågor, som gör att många villaägare uppfattar det som nytt. Så är det egentligen inte. Det som händer är att fler mätningar görs och fler rapporter kommer in, och därför syns frågan mer i vardagen just nu.
Skillnaden mellan nya och äldre hus är värd att hålla isär. I ett nybyggt hus ska radonfrågan redan vara löst genom materialval och ventilation innan bygget är klart, medan ett äldre hus i stället hanteras i efterhand, genom mätning och därefter en anpassad åtgärd. Det gör att kraven i praktiken ser olika ut beroende på husets ålder, även om referensvärdet är detsamma för alla.
Myndighetskraven: vem säger vad
Foto: paew / Adobe Stock
Grejen är att flera myndigheter delar på ansvaret, vilket gör bilden lite spretig om du inte vet var du ska leta. Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för strålskyddet i stort och för det riktvärde som avgör om en bostad har förhöjd radonhalt. Det är alltså dit du vänder dig för själva gränsen, inte för byggreglerna.
Boverket äger däremot byggreglerna, BBR, som styr hur nya hus ska byggas för att hålla radonhalten nere från början, och vilka krav som gäller när du bygger om på ett sätt som påverkar ventilationen. Boverket har också kopplingen till OVK, den obligatoriska ventilationskontrollen, som i sin tur kan avslöja radonproblem även om syftet med kontrollen är ett annat.
Elsäkerhetsverket kommer in i bilden också, om än indirekt, eftersom en radonsug eller en ny frånluftsfläkt innebär elinstallation i huset. Den delen av jobbet ska utföras av någon med rätt behörighet, annars gäller inte försäkringen om något går fel senare. Det handlar alltså inte bara om vilken teknik som väljs, utan också om vem som kopplar in den.
Skatteverket kommer in på ett tredje sätt, nämligen genom rotavdraget för arbetskostnaden vid en radonsanering. Det är värt att känna till, eftersom avdraget påverkar vad jobbet faktiskt kostar dig efter att fakturan är betald, snarare än vad som står i offerten. I prisguiden för radonsanering går det att se ungefär vad olika åtgärder brukar landa på, före och efter avdrag.
Intervall och tidsfrister
Här skiljer sig reglerna åt beroende på om du äger huset själv, bor i en bostadsrättsförening, eller hyr din bostad. För flerbostadshus och vissa lokaler finns återkommande krav på OVK med bestämda intervall, medan en enskild villa oftast inte har någon lagstadgad periodisk kontroll av radon. Det är alltså inte ett fast årtal eller en fast frist som styr när du som villaägare måste mäta, utan snarare rekommendationen att göra en ny mätning efter större förändringar i huset.
Sådana förändringar kan vara en ny värmekälla eller en renovering som ändrar hur huset andas. Dessutom brukar en långtidsmätning, som sträcker sig över en hel eldningssäsong, ge ett mer rättvisande resultat än en kort mätning på några dagar. Många väljer därför att starta mätningen på hösten, när eldningssäsongen börjar och husets ventilation går in i sitt normala vinterläge. En mätning som i stället görs mitt i sommaren, med fönster som ofta står öppna, ger sällan en rättvisande bild av hur huset beter sig under den kalla delen av året. Kort sagt: reglerna pekar mer mot när du bör mäta än mot exakt hur ofta.
Få gratis offerter på radonsanering
Från
23 000 kr
Upp till
185 000 kr
Spannet är brett eftersom jobben är olika. Offerter från firmor i din kommun visar var just ditt hus landar.
- Över 11 000 registrerade firmor
- Alla 290 kommuner
- Gratis, ingen bindning
Beskriv jobbet
Steg 1 av 3
- Frågor
- Detaljer
- Kontakt
Vad som är nytt jämfört med 2025, och vad som inte är det
Det korta svaret är att väldigt lite har förändrats. Referensvärdet för radon i inomhusluft ligger kvar där det legat under lång tid, och Boverkets byggregler har inte fått någon stor omskrivning på radonområdet inför 2026. Det innebär att den som redan kände till reglerna från förra året i praktiken kan luta sig mot samma kunskap i år.
Det som däremot rör sig, om än långsamt, är hur kommuner och myndigheter kommunicerar kring frågan, med mer digital uppföljning av mätresultat och tydligare information riktad till husägare. Trots det handlar det om förändrad tillgänglighet, inte om nya krav i sig. Så om du stöter på en artikel eller ett inlägg som påstår att helt nya gränsvärden gäller från i år, finns det goda skäl att vara skeptisk och kontrollera källan direkt hos Strålsäkerhetsmyndigheten eller Boverket.
Värt att nämna är också att större ingrepp, som att gjuta om ett källargolv eller sätta in en ny typ av ventilationsaggregat, ibland kräver bygglov eller anmälan till kommunen, beroende på vad som ändras i husets konstruktion. Den delen av regelverket har inte heller den ändrats inför 2026, men den glöms lätt bort eftersom fokus hamnar på själva radonåtgärden snarare än på pappersarbetet runt den.
Ansvar: ägare, förening, hyresgäst
Ansvaret hamnar nästan alltid hos den som äger fastigheten. För en villaägare betyder det att du själv beställer mätningen, tolkar resultatet och, om det behövs, beställer en åtgärd som radonsug eller ett nytt ventilationssystem. Ingen myndighet knackar på och gör jobbet åt dig, men om en kontroll, till exempel en OVK, visar på brister kan du bli ålagd att åtgärda dem inom en viss tid.
I en bostadsrättsförening ligger ansvaret för åtgärder i de gemensamma delarna, som ventilationssystemet i sin helhet, oftast på föreningen, medan den enskilda lägenhetsinnehavaren ansvarar för sin egen bostad i den mån problemet härrör därifrån. För hyresrätter är huvudregeln att hyresvärden ansvarar för att bostaden är fri från hälsofarliga radonhalter, eftersom det räknas som en del av det grundläggande underhållsansvaret. En hyresgäst som misstänker förhöjda värden bör därför vända sig till hyresvärden i första hand, inte lösa det på egen hand.
Vid en bostadsaffär tillkommer ytterligare ett lager ansvar, nämligen säljarens upplysningsplikt. Känner säljaren till en förhöjd radonhalt som inte åtgärdats, bör det redovisas i samband med försäljningen, annars kan frågan komma tillbaka som ett dolt fel efter tillträdet. Köparen å sin sida har en undersökningsplikt, vilket i praktiken betyder att en radonmätning ofta ingår i en noggrann besiktning inför köpet.
Så dokumenterar du att kraven är uppfyllda
Dokumentation är den del av processen som lättast glöms bort, ändå är den viktig om huset senare ska säljas eller om en tvist uppstår. Spara mätrapporten från långtidsmätningen, med datum och mätperiod, samt uppgift om vilket labb som analyserat resultatet. Spara också eventuell offert och slutfaktura för åtgärden, eftersom den beskriver vilken teknik som installerades och därmed vad som faktiskt gjordes i huset.
Efter en åtgärd, till exempel en installation av radonsug eller radonbrunn, är det klokt att göra en uppföljande mätning för att se att värdena verkligen sjunkit under riktvärdet. Många väljer att göra denna uppföljning under nästa eldningssäsong, av samma skäl som gäller för den ursprungliga mätningen: kortare mätningar ger en mer osäker bild. Med den uppföljande rapporten i hand har du svart på vitt att åtgärden fungerat, vilket är särskilt värdefullt vid en framtida försäljning eftersom köpare och mäklare ofta efterfrågar just den handlingen.
Be också om en enkel beskrivning av installationen från den som utfört arbetet, med uppgift om vilken typ av fläkt eller radonbrunn som satts in. Ett sådant papper väger lätt, men kan bli avgörande dagen någon, till exempel en förening eller en köpare, vill veta exakt vad som gjorts i huset. Om du vill läsa mer om vilka tekniska lösningar som brukar användas, finns en genomgång på sidan om radonsanering, där de vanligaste åtgärderna beskrivs mer i detalj.
Vanliga missförstånd om reglerna
Ett återkommande missförstånd är att radon bara är ett problem i vissa delar av landet, och att man därför kan strunta i att mäta om huset ligger någon annanstans. Så enkelt är det inte, eftersom både marken under huset och byggmaterialet, som äldre blåbetong, kan ge förhöjda värden oavsett läge.
En annan vanlig missuppfattning är att en OVK-godkänd ventilation automatiskt betyder att radonhalten är okej. De två kontrollerna mäter olika saker. OVK handlar om att ventilationssystemet fungerar som det ska, inte om vilken radonhalt luften faktiskt innehåller. Ett hus kan alltså klara OVK utan problem och ändå ha förhöjda radonvärden, om källan är marken snarare än ett dåligt fungerande ventilationssystem.
Många tror dessutom att en kort mätning över några dagar räcker för att avgöra om huset har ett problem. Kortare mätningar påverkas lätt av väder och av hur huset används just den perioden, vilket gör att resultatet blir mindre tillförlitligt. En långtidsmätning ger helt enkelt ett säkrare underlag för beslutet om en åtgärd behövs eller inte.
Ett tredje missförstånd handlar om priset. Många tror att varje radonåtgärd innebär en stor och dyr ombyggnad, men spannet är brett. En enklare installation av radonsug eller radonbrunn brukar kosta 23 000 till 47 000 kr, medan mer omfattande ventilationsåtgärder, till exempel vid blåbetong, ofta hamnar betydligt högre. Vilken lösning som blir aktuell avgörs av var radonet kommer ifrån, inte av tumregler eller vad grannen gjorde.
