Radonsanering av villa, steg för steg

Hur går en radonsanering av villan till, steg för steg? Du har precis fått provsvaret, och siffrorna var högre än du hoppats. Nu undrar du vad som faktiskt väntar innan huset är åtgärdat, för det är en sak att veta att något behöver göras och en helt annan att veta i vilken ordning det ska ske. Det spelar roll just nu, eftersom en sanering som görs i fel ordning riskerar att bli både dyrare och mindre verkningsfull än den behöver vara. I grova drag går processen igenom fem faser: utredning av källan, val av metod, själva åtgärden, en uppföljande mätning och till sist dokumentation. Ordningen är inte valfri. Den bygger nämligen på att varje steg ger underlag till nästa.

Utredning av radonkällan innan åtgärd väljs

Allt börjar med att ta reda på varifrån radonet faktiskt kommer. Radon i en villa har oftast sitt ursprung i marken under och runt huset. Ibland sitter källan i stället i byggnadsmaterialet, till exempel i blåbetong som användes flitigt fram till 1970-talet, och i mer sällsynta fall handlar det om dricksvatten från en egen borrad brunn. Källan avgör vilken åtgärd som fungerar, och det är därför en ordentlig radonmätning bör göras innan något beslut om sanering tas.

En långtidsmätning med spårfilmsdosor under eldningssäsongen ger i regel den mest tillförlitliga bilden av läget. Kortare mätningar kan visserligen ge en fingervisning om nivån, men de fångar sällan variationerna mellan årstider och väderförhållanden. Grejen är att markradon och radon från byggnadsmaterial ofta kräver helt olika lösningar, och en firma som drar slutsatser utifrån en enda kort mätning riskerar att föreslå fel åtgärd. Har huset egen brunn bör dessutom vattnet provas separat, eftersom radon i vatten mäts och bedöms på ett annat sätt än radon i inomhusluft.

Utredningen bör också klargöra husets grundkonstruktion. Är det platta på mark, källare eller krypgrund? Det påverkar nämligen var en eventuell radonsug bör placeras och hur stor effekt den behöver ha för att göra skillnad i just din byggnad. En seriös utredning tittar därför inte bara på mätvärdet, utan också på ritningar, sprickor i grunden och genomföringar för rör och el, eftersom det ofta är just där gasen tar sig in.

Val av lämplig saneringsmetod utifrån källan

När källan är känd väljs metoden därefter, inte tvärtom. Kommer radonet från marken, vilket är det vanligaste fallet i svenska villor, handlar det oftast om en radonsug eller en radonbrunn. En radonsug skapar ett svagt undertryck under bottenplattan och leder bort gasen genom ett rör innan den hinner tränga in i huset. En radonbrunn fungerar på liknande sätt, men suger i stället luft ur marken utanför huset via en separat brunn, vilket kan passa bra på större tomter eller där det är svårt att komma åt under plattan.

Kommer radonet i stället från byggnadsmaterialet räcker sällan en enkel radonsug. Då krävs ofta en mer omfattande ventilationsåtgärd, ibland i kombination med ett FTX-system som byter ut inomhusluften i ett jämnare och effektivare tempo. Mekanisk frånluft är en enklare och billigare metod som fungerar för måttligt förhöjda värden, men den är mindre effektiv vid markradon och passar därför bäst som komplement snarare än som ensam lösning.

I många hus handlar det dessutom inte om att välja en enda åtgärd, utan om att kombinera flera. Att täta synliga sprickor och otäta genomföringar i bottenplattan görs ofta parallellt med installationen av en radonsug, eftersom en fläkt som drar undertryck genom en otät platta aldrig blir lika effektiv som en som arbetar mot en tät konstruktion. Val av metod handlar alltså inte om vad som är enklast att installera, utan om vad som faktiskt löser problemet vid källan. En ventilationsfirma med erfarenhet av radonsanering brukar kunna resonera kring för- och nackdelar utifrån just din byggnad, snarare än att föreslå samma lösning oavsett vad utredningen visat.

Genomförande av åtgärden i hemmet

Själva installationen tar sällan mer än några dagar, åtminstone vid markradon. En radonsug eller radonbrunn installeras ofta på en till tre dagar, medan en mer omfattande ventilationsåtgärd med FTX kan ta betydligt längre tid, ibland en till två veckor beroende på husets storlek och planlösning. Arbetsdagen innehåller ofta hål som borras genom bottenplattan för röret, montering av fläktenhet på vind eller i krypgrund, och tätning av sprickor samt genomföringar för el och avlopp.

Priset varierar med metod och källa. Markradon som åtgärdas med radonsug eller radonbrunn kostar i regel 23 000 till 47 000 kr, och efter rotavdrag brukar det landa på 20 000 till 40 000 kr, i enstaka fall upp mot 50 000 kr. En enklare mekanisk frånluftslösning ligger på 36 000 till 73 000 kr före avdrag, ofta 30 000 till 60 000 kr efter. Åtgärder mot blåbetong eller en mer omfattande ventilationsinstallation kostar betydligt mer, 95 000 till 185 000 kr före rotavdrag och 80 000 till 150 000 kr efter, eftersom jobbet i praktiken ofta blir samma sak som en komplett FTX-installation. Fullständiga prisexempel per metod, med och utan rotavdrag, finns samlade på prissidan för radonsanering.

Du behöver sällan flytta ut under arbetet. Dock kan enstaka rum bli otillgängliga under en dag eller två, till exempel om fläkten ska monteras i ett förråd eller om golv behöver öppnas för rördragning. Fläkten som sitter kvar efter installationen är i regel tyst och drar lite el, ungefär som en mindre badrumsfläkt som går kontinuerligt.

Uppföljande mätning för att bekräfta effekten

Ingen sanering är klar förrän effekten är bekräftad med en ny mätning. Grejen är att en fläkt kan låta som att den fungerar utan att faktiskt sänka radonhalten tillräckligt, och det enda sättet att veta säkert är att mäta igen efter installationen. Precis som vid den första mätningen är en långtidsmätning under eldningssäsongen att föredra, eftersom korta mätningar direkt efter installationen lätt ger missvisande resultat.

Det beror på att systemet behöver några dagar på sig att nå ett stabilt läge, och att väder och vind påverkar hur mycket radon som tränger in oavsett åtgärd. En mätning som görs för tidigt, eller under en ovanligt blåsig eller kall period, säger med andra ord inte så mycket om hur läget ser ut över en hel säsong. Många firmor rekommenderar därför att vänta åtminstone någon vecka innan en kortare kontrollmätning görs, och att komplettera med en fullständig långtidsmätning under vintern för ett säkert facit.

Resultatet av uppföljningen avgör om saneringen anses klar. Ligger värdena nu under riktvärdet är åtgärden i mål, och den mätningen blir samtidigt startpunkten för den dokumentation du bör spara. Ligger de fortfarande för högt återstår justering, vilket for oss vidare till nästa steg i processen.

Vad som händer om den första åtgärden inte räcker

Det är inte ovanligt att den första åtgärden behöver finjusteras. En radonsug som installerats med för låg effekt, eller på fel ställe under en stor bottenplatta, sänker ofta radonhalten men inte tillräckligt mycket. Då handlar det sällan om att hela installationen var fel, utan snarare om att den behöver kompletteras.

Vanliga justeringar är att öka fläktens effekt, att lägga till ytterligare ett sugrör under en annan del av plattan, eller att täta fler sprickor och genomföringar som visat sig läcka. Kommer radonet från byggnadsmaterial kan lösningen i stället vara att öka luftomsättningen ytterligare, till exempel genom att komplettera en enklare frånluftslösning med FTX. Vissa firmor inkluderar en uppföljande justering i sitt ursprungliga pris, medan andra fakturerar det som ett tillägg, så det är värt att fråga vad som ingår innan arbetet påbörjas.

Att en åtgärd behöver finjusteras säger egentligen inte så mycket om kvaliteten på arbetet. Äldre hus har ofta en mer komplex grundkonstruktion än nya, med fler sprickor, skarvar och håligheter än vad som syns vid en första okulär besiktning. Därför är det snarare regel än undantag att en sanering blir en process i flera steg, särskilt i hus byggda innan dagens krav på tätning fanns på plats.

Dokumentation att spara för framtiden, till exempel vid en husförsäljning

När åtgärden väl är bekräftad återstår ett sista och lätt bortglömt steg, nämligen att samla dokumentationen på ett ställe. Det gäller det ursprungliga mätprotokollet som visade utgångsläget, uppgifter om vilken åtgärd som installerades och av vem, samt den uppföljande mätningen som bekräftade effekten. Tillsammans ger de en tydlig bild av att problemet är identifierat och åtgärdat, inte bara påstått löst.

Den dokumentationen blir särskilt värdefull vid en framtida försäljning. En köpare eller en mäklare frågar inte sällan efter radonhistorik, och att kunna visa både startvärde och slutresultat i svart på vitt är betydligt starkare än att bara säga att "det är åtgärdat". Saknas dokumentation kan en köpare i värsta fall vilja göra om mätningen själv, vilket kostar tid för båda parter och riskerar att skapa onödig osäkerhet i en affär som annars går smidigt.

Spara därför protokollen digitalt, till exempel som skannade kopior tillsammans med övriga husdokument om el, VA och tidigare renoveringar. Har fläkten en drifts- eller skötselinstruktion är det också klokt att spara den, eftersom en ny ägare annars kan sakna kunskap om hur systemet ska underhållas. Kort sagt, dokumentationen är den sista pusselbiten i en radonsanering, och den som förvarar den ordentligt slipper förklara samma sak flera gånger om.

Källor

• Strålsäkerhetsmyndigheten
• Boverket
• Skatteverket