Vad kostar det att åtgärda radon i dricksvatten?

Vad kostar det egentligen att bli av med radon i dricksvattnet, när provsvaret från den egna brunnen visar för höga värden? Du har precis fått beskedet, siffrorna är höga, och nu funderar du på vad som väntar rent ekonomiskt. Till skillnad från radon i inomhusluften, som oftast kommer från marken under huset eller från äldre byggnadsmaterial som blåbetong, sitter det här problemet i själva vattnet, och då krävs en helt annan typ av åtgärd. Kostnaden styrs framför allt av hur mycket vatten hushållet förbrukar och vilken reningsmetod som väljs, allt från kompakta kolfilter till luftningsanläggningar som byggs för hela fastigheten.

Varför radon i dricksvatten kräver en annan åtgärd än markradon

Jo, grejen är att radon i vatten och radon i inomhusluften har helt olika ursprung, även om gasen är densamma. Vattnet är källan, inte marken. Radon kan komma från hushållsvattnet, framför allt i bergborrade brunnar där vattnet stått i kontakt med radonhaltig berggrund under lång tid. Grävda brunnar drabbas betydligt mer sällan, eftersom vattnet där oftast kommer från ytligare jordlager. Det är en separat källa jämfört med markradon som tränger in genom grund och golv, eller radon som avges från byggnadsmaterial som blåbetong, och det innebär att lösningen måste rikta in sig på vattnet snarare än på huset.

Det här gäller framför allt den som har en egen brunn. Kommunalt vatten kontrolleras och renas redan innan det når kranen, så radon i dricksvatten är i praktiken ett problem för hushåll med egen vattentäkt, inte för den som är ansluten till det kommunala nätet.

En radonsug eller en tätning av grunden hjälper inte om källan är brunnsvattnet. Däremot kan hög radonhalt i vattnet bidra till förhöjda värden i inomhusluften också, eftersom gasen frigörs när vattnet används, till exempel vid dusch eller disk. Därför behöver den som har en egen brunn med förhöjda värden testa och åtgärda vattnet specifikt, oavsett vad en eventuell luftmätning i huset visar. Radon i vatten mäts dessutom i en annan enhet än radon i luft, becquerel per liter i stället för becquerel per kubikmeter, vilket gör det svårt att jämföra proverna rakt av. Det är en av anledningarna till att en villaägare med bergborrad brunn kan behöva förhålla sig till två separata gränsvärden samtidigt, ett för vattnet och ett för inomhusluften.

Vanliga metoder för att avskilja radon ur vattnet

De två vanligaste teknikerna är luftning och kolfilter, och de fungerar på helt olika sätt. Luftning, ibland kallat aerering, går ut på att vattnet finfördelas eller bubblas igenom med luft i en tank, varpå radongasen frigörs och vädras ut genom ett rör till utomhusluften. Metoden är effektiv och klarar ofta att avskilja merparten av radonhalten, vilket gör den vanlig i hushåll med hög vattenförbrukning.

Aktivt kolfilter är det andra alternativet. Vattnet leds genom ett filter fyllt med granulerat aktivt kol som binder radonet. Filtret tar mindre plats än en luftningsanläggning och kräver ingen extra utvädring utomhus, vilket gör det till ett vanligt val i mindre fastigheter. Nackdelen är att kolet med tiden ackumulerar en viss mängd radioaktivitet, vilket ställer krav på hur filtret hanteras och byts ut.

Det finns dessutom en skillnad mellan system som renar allt vatten som kommer in i huset, och system som bara renar vattnet vid en enskild tappställe, till exempel kökskranen. Det förstnämnda alternativet ger bättre skydd, eftersom det fångar radonet innan vattnet används till annat än dryck, till exempel dusch. Vilken metod och vilken systemtyp som passar bäst beror på vattenförbrukning och på om det redan finns annan vattenrening installerad för järn eller mangan.

Vissa anläggningar kombineras dessutom med annan vattenrening i samma installation, till exempel filter mot järn och mangan eller UV-ljus mot bakterier. Det kan vara praktiskt om vattnet redan behöver behandlas av andra skäl, eftersom en gemensam installation ofta blir enklare att sköta än flera separata system sida vid sida. Den som ändå planerar att byta eller komplettera sin vattenrening av andra skäl kan därför ha nytta av att utreda radonhalten samtidigt, i stället för att göra det i två separata omgångar.

Kostnad för installation av reningsutrustning

Priset varierar kraftigt. En kompakt kolfilteranläggning för ett mindre hushåll kostar i regel mindre än en luftningsanläggning med tank, pump och separat utvädringsrör, eftersom den senare kräver mer installationsarbete och ofta el för både pump och fläkt. Ett litet filter som bara renar vattnet vid en enskild kran, till exempel under diskbänken, är dessutom betydligt billigare än ett system som renar allt vatten i huset, men det skyddar bara det vatten som tappas just där.

Hur stor anläggningen behöver vara beror i sin tur på hur många som bor i hushållet och hur mycket vatten som används per dygn. Ett hushåll med fyra personer och hög vattenförbrukning behöver en anläggning dimensionerad för ett betydligt större flöde än ett hushåll med en eller två personer, vilket i sin tur påverkar både utrustningens storlek och priset. Det är därför svårt att ange en enskild kostnad som gäller för alla, och det är en av anledningarna till att det är värt att låta en fackperson bedöma just din fastighets förutsättningar innan du räknar på totalkostnaden.

Vidare påverkas priset av flera saker: om befintlig rörledning behöver byggas om, om det finns ett lämpligt utrymme för utrustningen, om huset redan har annan vattenrening sedan tidigare, och om det finns el i anslutning till installationsplatsen. Installationen bör göras av en fackperson med erfarenhet av vattenrening, snarare än som ett eget projekt, eftersom en felmonterad anläggning kan ge sämre reningseffekt eller till och med föra in föroreningar i vattnet.

Kostnaden för själva installationsarbetet kan i vissa fall omfattas av rotavdrag på samma sätt som annat installationsarbete i bostaden, men det är alltid värt att kontrollera vad som gäller för det aktuella jobbet innan du räknar på totalkostnaden. Till skillnad från åtgärder mot markradon, där en radonsug eller radonbrunn ofta kostar mellan 23 000 och 47 000 kronor innan rotavdrag, handlar det här om en helt annan typ av utrustning och en annan prisbild, eftersom uppgiften är att rena vatten och inte att ventilera bort gas ur marken.

Löpande kostnad för underhåll och filterbyten

Anläggningen sköter inte sig själv. En radonreningsanläggning för vatten kräver löpande skötsel för att fortsätta fungera som den ska. Kolfilter behöver bytas med jämna mellanrum, eftersom förmågan att binda radon minskar allt eftersom filtret mättas. Hur ofta bytet behövs beror på vattenförbrukningen och på radonhalten i utgångsvattnet, så ett hushåll med hög förbrukning byter oftare än ett med låg.

Luftningsanläggningar har å andra sidan andra driftskostnader. Pump och fläkt drar el kontinuerligt, och de mekaniska delarna behöver ses över med jämna mellanrum för att undvika driftstopp. Elkostnaden är sällan den största utgiften, men den är ändå värd att räkna med över tid, särskilt i ett hushåll med hög vattenförbrukning. Kolfilter drar i regel ingen el alls, vilket gör den löpande kostnaden mer förutsägbar, även om själva filterbytet kan bli dyrare per tillfälle.

Dessutom bör hela systemet kontrolleras av en fackperson då och då, inte minst för att kontrollera att utvädringen fortfarande fungerar som den ska. Uttjänta kolfilter räknas dessutom som radioaktivt avfall i viss mängd, vilket innebär att de inte får slängas hur som helst, utan behöver hanteras enligt de regler som Strålsäkerhetsmyndigheten anger. Sammantaget innebär det att den som väljer luftning bör räkna med en viss årlig kostnad för service och el, medan den som väljer kolfilter i stället räknar med kostnaden för nya filter och korrekt hantering av det gamla.

Så kombinerar du en vattenåtgärd med kontroll av radon i inomhusluften

En åtgärd mot radon i vattnet räcker inte alltid för att lösa hela radonproblemet i huset. Om brunnen ligger i eller nära radonhaltig berggrund är det inte ovanligt att marken under huset också avger radon, och då behövs en separat åtgärd för inomhusluften, till exempel en radonsug eller radonbrunn. Sådana åtgärder mot markradon kostar ofta mellan 23 000 och 47 000 kronor innan rotavdrag, och landar i regel på 20 000 till 40 000 kronor efter avdraget, vilket är värt att ha med i beräkningen om huset har flera samtidiga radonkällor.

Det är dessutom värt att prioritera rätt ordning. Eftersom radon i dricksvatten innebär en direkt exponering varje gång vattnet används, brukar det vara rimligt att åtgärda vattnet först och därefter utreda om även inomhusluften behöver kompletterande åtgärder. På så sätt undviker du att lägga pengar på fel del av problemet innan du vet vilken källa som väger tyngst i just ditt hus.

Därför är det klokt att mäta radon i inomhusluften separat, även efter att vattnet har åtgärdats, för att se om ytterligare insatser behövs. En radonmätning visar om luften i huset ligger inom gränsvärdena, och görs den både före och efter att vattenreningen installerats går det att se om åtgärden i vattnet också har gett en märkbar effekt på inomhusluften. Den som vill ha en helhetsbild av vad en radonsanering kan innebära gör klokt i att utgå från både vatten- och luftprov, i stället för att bara titta på det ena.

Så testar du att vattenåtgärden faktiskt fungerar

Gissningar duger inte. Ett nytt vattenprov efter installationen är det enda sättet att veta säkert att anläggningen gör sitt jobb. Provet bör tas en tid efter installationen, inte samma dag, eftersom systemet behöver vara i normal drift för att resultatet ska spegla verkligheten. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar regelbunden uppföljning, framför allt för kolfilter, eftersom reningseffekten kan minska i takt med att filtret mättas.

Vattenprovet bör dessutom analyseras av ett ackrediterat laboratorium för att resultatet ska gå att lita på, på samma sätt som vid den ursprungliga radonmätningen i brunnen. Många väljer att skicka in ett nytt prov ungefär ett år efter installationen, och därefter med några års mellanrum, i stället för att bara förlita sig på ett enda mätvärde för all framtid.

Även efter en godkänd mätning är det värt att testa igen med några års mellanrum, i alla fall om vattenförbrukningen förändras eller om filter och andra delar byts ut. På så sätt vet du att skyddet håller i sig över tid, i stället för att bara utgå från att den ursprungliga installationen fortfarande fungerar som tänkt.

Källor

• Strålsäkerhetsmyndigheten
• Skatteverket