Ventilation i förskola: krav, ansvar och dålig luft

Vad gäller egentligen för ventilationen i en förskola, och vem bär ansvaret om luften känns dålig? Du har kanske stått i hallen efter en regnig dag med tjugo barn inomhus och känt hur tung och varm luften blivit. Eller du jobbar i verksamheten och märker att du och kollegorna blir trötta redan vid lunch, utan att riktigt veta varför. Frågan är inte bildlig utan praktisk, eftersom barn andas mer luft i förhållande till sin kroppsvikt än vuxna och ofta vistas åtta till tio timmar om dagen i samma lokaler. Kort sagt: ventilationen i en förskola ska kontrolleras genom en obligatorisk ventilationskontroll, OVK, minst vart tredje år, och det är byggnadens ägare som ansvarar för att systemet fungerar som det ska. Upplever du dålig luft är första steget att vända dig till fastighetsägaren eller huvudmannen, inte att gissa dig till orsaken själv.

Ventilation i förskola: vad som gäller

Syftet med ventilationen är enkelt: att föra bort koldioxid och fukt som byggs upp när många människor vistas i samma rum, och att ersätta luften med frisk luft utifrån. I en förskola blir det extra tydligt, eftersom antalet barn per kvadratmeter ofta är högt och aktivitetsnivån varierar kraftigt under dagen, från lugn vila till lek som får pulsen och andningen att öka. Boverkets byggregler ställer krav på att lokaler där människor vistas stadigt ska ha ett luftflöde som är dimensionerat för verksamheten, men exakt vilket flöde som krävs beror på byggnadens ålder och på vilket ventilationssystem som finns installerat. Därför finns ingen enda siffra som gäller alla förskolor. Dessutom är många förskolebyggnader äldre och ursprungligen byggda för färre barn per avdelning än vad som gäller i dag, vilket gör att systemet kan vara tekniskt helt sunt men ändå underdimensionerat för hur lokalerna faktiskt används numera. Det är en skillnad värd att hålla isär från ett system som helt enkelt är trasigt. Det som däremot gäller alla, oavsett hur systemet är byggt, är kravet på regelbunden kontroll, vilket vi går igenom längre ner.

Krav på ventilation förskola: luftflöde och CO2

Det finns inget enhetligt, lagstadgat luftflödeskrav som är skrivet specifikt för förskolor på samma sätt som för bostäder. I bostäder anger Boverkets byggregler, BBR, ett riktvärde på 0,35 liter luft per sekund och kvadratmeter golvyta när människor vistas i lägenheten. Det värdet gäller bostäder, inte förskolor, men det ger en känsla för storleksordningen på vad ett fungerande system ska klara av i en lokal full av människor i rörelse. För koldioxid finns på liknande sätt ett allmänt råd för bostäder, FoHMFS 2014:18, som pekar på att halter över ungefär 1 000 ppm tyder på att ventilationen inte är tillräcklig. Siffran används ofta som en informell tumregel även i diskussioner om skolor och förskolor, eftersom den ger en begriplig gräns att mäta mot, men den är formellt skriven för bostäder och ska inte tolkas som ett bindande krav för förskolelokaler. Vill man veta om en specifik förskola faktiskt klarar sitt luftflöde är det ändå en mätning på plats, inte en generell siffra, som ger svaret.

Utöver dessa riktvärden för bostäder finns också allmänna råd om innemiljön i skolor och förskolor från Folkhälsomyndigheten, som i stora drag pekar i samma riktning: ventilationen ska vara tillräcklig för att hålla luften frisk under hela dagen, oavsett hur många barn som vistas i rummet samtidigt. Ett vanligt sätt att kontrollera det i praktiken är att mäta koldioxidhalten i ett rum efter några timmars normal verksamhet, snarare än att bara lita på ett teoretiskt beräknat flöde.

OVK i förskola vart tredje år

Det som faktiskt är tydligt reglerat är den obligatoriska ventilationskontrollen. Det gäller alla förskolor, utan undantag. Förskolor, skolor och vårdlokaler ska genomgå OVK minst vart tredje år, oavsett om ventilationen är självdrag, fläktstyrd frånluft, fläktstyrd till- och frånluft eller ett FTX-system med värmeåtervinning. Det är byggnadens ägare, alltså fastighetsägaren, som ansvarar för att kontrollen blir av i tid och att en certifierad kontrollant utför den. Efter besiktningen skickas protokollet till kommunens byggnadsnämnd, och ett intyg om att kontrollen är godkänd ska sitta synligt i byggnaden, ofta i entrén eller på en anslagstavla. Går det inte att hitta något intyg är det ett tecken på att det är läge att fråga fastighetsägaren direkt. Mer om vad som brukar ingå i en sådan besiktning finns samlat på sidan om ventilation i förskola.

Dålig ventilation förskola: tecken och orsaker

Dålig ventilation märks sällan som en enskild dramatisk händelse, utan snarare som en rad mindre signaler som byggs på över tid. Tung och instängd luft mot slutet av dagen och kondens på insidan av fönstren under vintern är två vanliga tecken. En svag men ihållande lukt av fukt i kapprum eller våtutrymmen är ett annat. Personal som ofta känner sig trött eller får huvudvärk kan också märka av problemet. Barn som är ovanligt ofta förkylda nämns ibland också, även om sådana besvär naturligtvis kan ha flera förklaringar utöver luften. Höga koldioxidhalter kopplas i forskning ofta till sämre koncentration och mer huvudvärk, vilket gör frågan relevant inte bara för komforten utan också för hur barnen orkar med en hel dag på förskolan. Märker personalen ett mönster, till exempel att trötthet är värst på eftermiddagen i en bestämd avdelning, är det en stark indikation på att just den delen av ventilationen bör mätas först.

Orsakerna bakom dålig luft varierar. Ibland är aggregatet helt enkelt för litet för det antal barn som faktiskt vistas i lokalerna i dag, särskilt om förskolan byggts ut eller tagit emot fler barn än den ursprungligen var dimensionerad för. Andra gånger beror det på igensatta filter som aldrig byts, på flöden som aldrig injusterats efter en ombyggnad, på självdragssystem i äldre byggnader som inte orkar med dagens täta fönster och väggar, eller på att ingen rutin för tillsyn finns alls. Dessutom spelar skötsel in: ett i grunden bra system som sköts dåligt ger samma symptom som ett system som är för litet, vilket gör att orsaken inte alltid är given förrän någon faktiskt mäter.

Vem ansvarar: fastighetsägare, huvudman och personal

Ansvaret är uppdelat i tre delar. Det är ändå lätt att det blir otydligt vem man egentligen ska vända sig till. Fastighetsägaren äger och ansvarar för ventilationssystemet som sådant, inklusive att OVK genomförs och att eventuella brister som upptäcks vid kontrollen åtgärdas inom utsatt tid. Huvudmannen, som kan vara en kommun eller ett privat bolag som driver förskolan, ansvarar i stället för arbetsmiljön för personalen och för att verksamheten bedrivs på ett sätt som inte skadar barnens hälsa. I praktiken betyder det att huvudmannen ska agera om det finns indikationer på dålig luft, även om huvudmannen inte alltid äger fastigheten själv. För en kommunal förskola är det ofta kommunens fastighetsavdelning som agerar fastighetsägare, medan en fristående förskola kan ägas av samma bolag som driver verksamheten eller hyra av en extern fastighetsägare. Det spelar roll att veta vilket, eftersom vägen för en felanmälan ser olika ut beroende på om ägare och huvudman är samma juridiska person eller inte. Personalen har dessutom ett ansvar att rapportera avvikelser vidare, eftersom det ofta är de som först märker att något inte stämmer. Ingen av parterna kan skjuta hela ansvaret på de andra två, men i en akut situation är det alltid fastighetsägaren som har mandat att beställa en åtgärd på själva ventilationssystemet.

Vad du gör som förälder eller personal

Märker du av dålig luft är det bäst att börja i rätt ände. Prata först med förskolechefen eller den som leder verksamheten lokalt, och fråga om det finns kända problem med ventilationen eller om något redan är på gång. Be gärna att få se det senaste OVK-protokollet och intyget, eftersom det ger en snabb bild av när systemet senast kontrollerades och om något krävde åtgärd. Går klagomålet inte vidare därifrån, är nästa steg att kontakta fastighetsägaren direkt, antingen via huvudmannen eller genom fastighetsförvaltningen om det är en kommunal förskola. Tillfälligt, i väntan på en lösning, kan vädring genom fönster och dörrar lätta på de värsta symptomen, även om det inte löser ett underdimensionerat system på sikt. Skilj gärna på akuta symptom, som en enstaka instängd dag, och ett strukturellt problem som återkommer vecka efter vecka, eftersom de kräver helt olika typer av respons från fastighetsägaren.

Åtgärder: injustering, filter, aggregat

När en förskola faktiskt har ett ventilationsproblem finns några vanliga vägar att gå, och vilken som passar beror på vad mätningen visar. Den minsta åtgärden är ofta en mätning och injustering av en enskild avdelning, där man mäter flöden i golvnivå och kontrollerar fukt i kapprum och våtutrymmen, för att sedan justera don och spjäll så att flödet matchar det tänkta antalet barn. Ett vanligt upplägg är att en tekniker först mäter de befintliga flödena i varje rum, jämför med vad som borde gälla för antalet barn och den yta som faktiskt används, och därefter justerar ventilerna tills värdena stämmer bättre. Resultatet dokumenteras ofta i ett protokoll som sedan kan sparas tillsammans med OVK-underlaget, så att nästa kontrollant har något att jämföra med. En sådan avdelningsvis åtgärd kostar i regel 3 000 till 10 000 kronor. Filterbyte är en annan återkommande post, ofta billigare men viktig, eftersom ett igensatt filter sänker kapaciteten på hela systemet utan att det märks förrän luften redan känns dålig. När problemet i stället ligger i att hela förskolans aggregat är underdimensionerat för dagens barnantal, krävs en större insats. Komplettering eller byte av aggregat för en hel förskola landar i regel på 60 000 till 200 000 kronor, beroende på byggnadens storlek och systemets ålder. Vem som arbetar med den typen av injustering och aggregatbyte i ett visst område går att se via en översikt över ventilationsfirmor.

Vad kostar det att åtgärda ventilation i förskola

Kostnaden för att åtgärda ventilationen i en förskola spänner alltså över ett brett intervall, från några tusen kronor för en enkel injustering av en avdelning till flera hundra tusen kronor för ett helt nytt aggregat i en större byggnad. Det beror på att skalan skiljer sig så mycket mellan de olika ingreppen. En injustering rör några rum och tar kort tid, medan ett aggregatbyte påverkar hela byggnadens luftförsörjning och ofta kräver både projektering och håltagning. Vilken åtgärd som faktiskt behövs går sällan att avgöra utan en mätning på plats, eftersom symptom som tung luft eller hög sjukfrånvaro kan bero på allt från ett smutsigt filter till ett aggregat som var för litet redan när det installerades. Har flera avdelningar liknande problem blir det ofta billigare per avdelning att åtgärda dem i samma omgång, eftersom resa och förberedelse annars upprepas för varje enskilt besök. Det är en av flera anledningar till att en bedömning av hela byggnadens ventilation ofta ger bättre underlag än att bara titta på ett enda rum i taget. En genomgång av vad en åtgärd för just den egna förskolan brukar kosta finns samlad i prisöversikten för ventilation i förskola, där kostnaden bryts ner efter typ av ingrepp.

Källor

• Boverket: Regler om obligatorisk ventilationskontroll (OVK)
• Boverket
• Folkhälsomyndigheten