Hur mäter man radon i hemmet?

Hur mäter man radon i hemmet på egen hand, utan att anlita en firma för hela jobbet? De flesta som ställer frågan har aldrig gjort en radonmätning tidigare och vet inte var de ska börja. Det spelar roll nu, eftersom mätsäsongen pågår mellan oktober och april och en felaktigt utförd mätning ger ett resultat du inte kan lita på. Svaret är egentligen ganska enkelt. Du beställer spårfilmsdosor från ett ackrediterat laboratorium, placerar dem rätt i hemmet, låter dem sitta under hela mätperioden och skickar sedan in dem för analys.

Beställ spårfilmsdosor från ett ackrediterat laboratorium

Första steget är att skaffa rätt utrustning. Spårfilmsdosor är små plastburkar med en känslig film inuti som registrerar radonstrålning över tid, och de går att beställa direkt från ett ackrediterat laboratorium, ofta via post eller ett enkelt formulär online. Grejen är att inte vilken dosa som helst duger. Ackrediteringen innebär nämligen att laboratoriet är kontrollerat och att analysmetoden håller den kvalitet som krävs för att resultatet ska gå att lita på, både vid en vanlig kontroll och om du senare behöver visa upp mätningen vid en bostadsförsäljning.

Ett vanligt kännetecken på ett seriöst laboratorium är att det är ackrediterat av Swedac, det svenska ackrediteringsorganet för mätningar och analyser. Det säger i sig ingenting om vilket specifikt bolag du väljer, men det är ett enkelt sätt att kontrollera att metoderna håller måttet innan du lägger pengar på en mätning som kanske inte går att lita på.

För en normalstor villa räcker det i regel med två till tre dosor, en per våningsplan eller för de rum som används mest. Priset för ett sådant paket, analys inräknat, ligger ofta på 300 till 900 kr beroende på laboratorium och antal dosor. Vill du dessutom ha hjälp att tolka resultatet av en tekniker finns paket med rådgivning, som i stället kostar 1 000 till 3 200 kr, se prisguiden för radonmätning för fler exempel. Den typen av korttidsmätning ger en snabbare fingervisning men ersätter inte en ordentlig långtidsmätning under mätsäsongen om du ska köpa eller sälja en bostad.

Bor du i en lägenhet i ett flerbostadshus är det oftast fastighetsägaren som ansvarar för att mätningen görs, snarare än det enskilda hushållet. Äger du din bostadsrätt kan det ändå vara bra att känna till hur processen går till, till exempel om föreningen skickar ut information om en kommande mätomgång.

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att mätningen görs under eldningssäsongen, mellan oktober och april, eftersom radonhalten då är mer representativ för hur huset fungerar under den kalla delen av året. Mätperioden ska dessutom pågå i minst två månader. Kortare mätningar under sommaren ger nämligen ofta missvisande låga värden, eftersom ventilationen skiljer sig så mycket åt mellan årstiderna. Vill du läsa mer om vad en radonmätning innebär och vad den kan kosta i just ditt hus går det bra att titta närmare på radonmätning innan du beställer dosorna.

Placera dosorna korrekt i rätt antal rum

Placeringen avgör om resultatet blir användbart. Dosorna ska stå i de rum där du och din familj vistas mest, det vill säga sovrum och vardagsrum, snarare än i städskåp eller på vinden. I ett hus med en källare som används som bostadsyta bör en dosa placeras även där, eftersom radon oftast är som högst i utrymmen närmast marken.

Antalet dosor bör också spegla husets storlek. Ett hus i ett plan klarar sig ofta med två dosor, medan ett hus i två plan eller med en inredd källare snarare behöver tre, eftersom radonhalten kan skilja sig markant mellan våningarna. Källare och bottenvåning ligger normalt sett högre än en övervåning, helt enkelt för att radon oftast tränger in underifrån.

Höjden spelar också roll. En bra tumregel är att placera dosan mellan en och två meter över golvet, gärna på en hylla eller byrå, och minst en halvmeter från fönster, dörrar och ventiler. Drag kan nämligen påverka mätvärdet lokalt, så dosan ska stå ostört mitt i rummet snarare än i ett hörn med genomdrag. Undvik också fuktiga utrymmen som badrum och tvättstuga, samt platser nära element eller andra värmekällor.

Skriv gärna upp var varje dosa står och vilket datum den sattes upp. Det låter enkelt, men just den lilla anteckningen sparar mycket huvudbry när det är dags att fylla i protokollet inför inskickning. Många laboratorier skickar med en enkel blankett för det här ändamålet, och det är bäst att fylla i den direkt vid uppsättning i stället för att försöka minnas det två månader senare.

Låt dosorna sitta under hela mätperioden utan att flytta dem

Nu gäller det att låta dosorna vara ifred. Så fort de är på plats ska de stå kvar orörda under hela mätperioden, det vill säga i minst två månader enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendation. Flyttas en dosa mitt i perioden, eller täcks den över av misstag med till exempel kläder eller papper, blir resultatet inte längre representativt för hela mätperioden.

Vanlig vardagsventilation, som att vädra en kort stund eller ha på köksfläkten, påverkar i regel inte resultatet nämnvärt eftersom mätningen sträcker sig över så lång tid. Det som däremot stör mätningen är stora och varaktiga förändringar, som att bygga om ventilationssystemet mitt i perioden eller lämna ett fönster på glänt under hela mätperioden. Sådana förändringar bör i möjligaste mån undvikas tills dosorna är skickade.

Det är lätt att av misstag flytta på en dosa vid storstädning eller möblering, så informera gärna alla i hushållet om var de står och varför de inte ska röras. Dosorna kräver ingen skötsel under tiden. De ska varken öppnas, rengöras eller flyttas för vädring, och de påverkas inte av vanlig städning i rummet så länge de inte täcks över eller flyttas.

Om en dosa ändå råkar flytta sig eller gå sönder är det bättre att notera det och kontakta laboratoriet än att låtsas som ingenting. Ett ärligt fel i mätningen går oftast att hantera, medan ett resultat som bygger på en störd mätning riskerar att ge en felaktig bild av radonhalten i bostaden, i värsta fall åt fel håll.

Skicka in dosorna för analys efter avslutad mätperiod

När mätperioden är över, alltså efter minst två månader, är det dags att plocka ner dosorna och skicka in dem. Notera slutdatumet för varje dosa på samma blankett som du fyllde i vid uppsättningen, eftersom laboratoriet behöver både start och slutdatum för att räkna ut den genomsnittliga radonhalten.

Dosorna packas i regel i det medföljande kuvertet eller den låda de levererades i, tillsammans med den ifyllda blanketten. De flesta laboratorier skickar med ett förfrankerat svarskuvert, så det enda som krävs är att lägga det på brevlådan. Vänta inte för länge med att skicka in dosorna efter avslutad mätperiod. Filmen i dosan fortsätter nämligen att påverkas av omgivningen även efter att den plockats ner, så ju snabbare den kommer till laboratoriet, desto säkrare blir analysen.

På laboratoriet läses filmen i varje dosa av med en teknik som räknar de spår strålningen lämnat efter sig. Ju fler spår, desto högre har radonhalten varit i genomsnitt under mätperioden. Just därför är det avgörande att dosorna suttit uppe under hela den tid som är tänkt, eftersom en kortare faktisk mätperiod än den som anges på blanketten ger ett missvisande resultat.

Tolka och spara resultatet från laboratoriet

Resultatet redovisas som ett medelvärde i enheten Bq/m3, alltså becquerel per kubikmeter luft, och visar den genomsnittliga radonhalten under hela mätperioden. Referensvärdet för befintliga bostäder ligger vid 200 Bq/m3. Ligger resultatet under det värdet anses radonhalten normalt sett vara godtagbar, medan värden däröver innebär att det finns skäl att undersöka huset vidare.

Om du satte upp flera dosor redovisar protokollet oftast ett värde per rum, utöver ett sammanvägt medelvärde för hela bostaden. Det kan vara värt att jämföra rummen med varandra, eftersom ett enskilt rum med högt värde ibland pekar ut var i huset radonet läcker in, även om den bredare bilden av bostaden ser godtagbar ut.

Spara protokollet från laboratoriet på ett ställe där du hittar det igen, till exempel tillsammans med andra husrelaterade dokument. Det gäller inte minst om bostaden ska säljas inom en snar framtid, eftersom en giltig radonmätning ofta efterfrågas av köpare eller mäklare. En mätning anses i regel vara aktuell under en begränsad tid, så ett gammalt protokoll kan behöva kompletteras med en ny mätning om det gått lång tid sedan den utfördes.

Folkhälsomyndigheten påpekar att radon är en av de vanligaste orsakerna till lungcancer efter rökning, vilket är precis anledningen till att resultatet är värt att ta på allvar, vare sig det landar under eller över gränsvärdet.

Vad du gör härnäst om resultatet visar förhöjda värden

Visar resultatet ett värde över 200 Bq/m3 betyder det inte att något är akut fel, men det är ett tydligt tecken på att huset behöver ses över. Nästa steg är ofta att göra en kompletterande mätning, till exempel med fler dosor i olika rum, för att få en bättre bild av var i huset radonet kommer in och hur mycket det varierar mellan rum.

Källan till radon avgör vilken typ av åtgärd som blir aktuell. Radon kan komma från marken under huset eller från byggmaterial som gammal blåbetong. Dålig ventilation förstärker ofta problemet ytterligare, oavsett källan. Därför brukar en radonsanering inledas med en utredning av den bakomliggande orsaken, snarare än att man direkt sätter in en åtgärd på måfå.

Vanliga åtgärder är tätning av sprickor och genomföringar i grunden och installation av en radonsug som suger bort radonhaltig luft under huset innan den tar sig in. En förbättrad ventilation kan också sänka halten, framför allt om orsaken snarare är för lite luftomsättning än radon som tränger in underifrån. Efter en åtgärd är det klokt att göra en ny mätning för att se att värdet faktiskt sjunkit under gränsvärdet, snarare än att bara anta att problemet är löst.

Kort sagt är själva mätningen bara första steget. Det du gör med resultatet, och hur snabbt du agerar på ett förhöjt värde, spelar minst lika stor roll för inomhusmiljön som mätningen i sig.

Källor

• Strålsäkerhetsmyndigheten
• Folkhälsomyndigheten