Radonmätning i hyresrätt: vems ansvar?

Vem ansvarar för att radon mäts i en hyresrätt, du som bor där eller hyresvärden som äger huset? Frågan kommer ofta upp efter ett reportage om radon, eller efter att en granne nämnt att deras lägenhet visade förhöjda värden. Det spelar roll nu. Radon är en av de vanligaste orsakerna till lungcancer i Sverige, och en hög halt märks aldrig utan att någon faktiskt mäter. Byggåret spelar mindre roll än man kanske tror, eftersom radon inte bryr sig om det. Kort svar: hyresvärden bär huvudansvaret för att bostaden går att bo i utan hälsorisk, men du som hyresgäst kan både begära en mätning och, om det behövs, mäta på egen hand.

Hyresvärdens ansvar för en bostad som går att bo i

Hyresvärden ansvarar enligt hyreslagens grundprinciper i jordabalkens tolfte kapitel för att bostaden är fullt brukbar och inte medför hälsorisk. Radon räknas hit, på samma sätt som fukt och dålig ventilation, eftersom gasen är färglös och luktfri. Du märker ingenting. Ändå kan halten ligga så högt att risken för lungcancer ökar över tid, särskilt om du bor kvar i många år. Ansvaret gäller hela fastigheten, inte bara den lägenhet du själv hyr, och det väger tyngre i hus med kända riskfaktorer, till exempel sprickor i grunden eller byggmaterial som blåbetong. Bor du i en nyproducerad hyresrätt är risken ofta lägre, men inte obefintlig. Äldre flerbostadshus med omodern ventilation nämns ofta som en riskgrupp i det här sammanhanget, liksom hus från perioden då blåbetong användes som stommaterial. Det är sällan hyresvärden som hör av sig först. Hyresvärden är i regel inte skyldig att mäta rutinmässigt om ingenting pekar på ett problem, och den bedömningen görs ofta utifrån hur sannolikt det är att radon faktiskt finns i just den fastigheten, snarare än efter en fast checklista. Så fort en misstanke väcks, till exempel klagomål från flera boende eller kännedom om hög markradon i området, väger ansvaret desto tyngre. Det gäller också om fastigheten redan mätts tidigare och visat förhöjt värde, eftersom hyresvärden då rimligen känner till sitt eget hus bättre än du gör som hyresgäst. Det handlar inte enbart om en formell skyldighet. Ett hus som har känd men oåtgärdad radonproblematik gröper också ur förtroendet mellan dig och hyresvärden, särskilt om frågan dragit ut under flera år utan svar. Med andra ord: ansvaret för en hälsosam bostad ligger hos hyresvärden, även om initiativet till en ny mätning i praktiken ofta kommer från dig.

Kan du som hyresgäst begära att hyresvärden mäter

Ja, det kan du, och det är ofta det enklaste första steget. Skriv en kort och tydlig begäran till hyresvärden eller förvaltaren, och förklara varför du är orolig, till exempel att huset är gammalt eller att grannar redan fått förhöjda resultat. Hyresvärden är inte tvingad att säga ja på en enskild begäran helt utan grund. Grejen är dock att kommunens miljöförvaltning kan gå in och ställa krav, om det finns rimliga skäl att misstänka en hälsorisk i bostaden. Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet enligt miljöbalkens regler om hälsoskydd, och den kan i praktiken begära att hyresvärden utreder radonhalten i en eller flera lägenheter, även mot hyresvärdens vilja. Det tar sällan kort tid. Därför är det ofta klokt att vända dig till både hyresvärden och kommunen samtidigt, i stället för att vänta på ett svar som kanske aldrig kommer. Skriftlig kontakt är att föredra framför ett muntligt samtal i trapphuset. Det blir helt enkelt lättare att visa vad som sagts, om frågan senare hamnar hos miljöförvaltningen eller Hyresnämnden. Har du en hyresgästförening på orten kan den ofta hjälpa till att formulera begäran, eller bekräfta vad som är en rimlig begäran att ställa, och rådgivningen är ofta kostnadsfri för medlemmar. Väntar du för länge efter att misstanken väckts, tas anledningen ofta mindre allvarligt än en nyligen uppkommen begäran. En tidslinje med datum för varje kontakt väger ofta tungt längre fram, om ärendet eskalerar till Hyresnämnden.

Vad gäller om du vill mäta på egen bekostnad

Du behöver alltså inte invänta ett godkännande för att själv mäta radonhalten i din lägenhet, även om det kan kännas naturligt att fråga innan du sätter upp dosorna. En mätning påverkar inte bostadens skick eller installationer. En vanlig spårfilmsmätning med två till tre dosor kostar ofta mellan 300 och 900 kronor, och dosorna skickas till ett ackrediterat labb efter mätperioden för analys. Mätningen bör läggas under mätsäsongen, från den 1 oktober till den 30 april, och pågå i minst två månader för att ge ett tillförlitligt årsmedelvärde. Det går snabbare men kostar mer. Vill du ha ett snabbare besked går det att göra en korttidsmätning, eller boka en mätning med rådgivning där en tekniker hjälper till att tolka resultatet. Det kostar ofta mellan 1 000 och 3 200 kronor. En sådan kortare mätning ger bara en fingervisning, och den ersätter alltså inte en fullständig långtidsmätning om resultatet ska användas som underlag gentemot hyresvärden. Jämför gärna kostnaden för en egen mätning med vad en fullskalig radonsanering skulle innebära om halten visar sig vara hög, eftersom en tidig mätning ofta är den betydligt billigare delen av hela processen. Visar mätningen i stället ett normalt värde är det ändå bra att ha den sparad, eftersom den då fungerar som ett baslinjevärde om något förändras i fastigheten längre fram, till exempel vid en renovering av grunden. Spara kvittot och protokollet från labbet. Då har du svart på vitt vad mätningen visade, oavsett vad som händer härnäst. Resultatet delas även med hyresvärden skriftligt, med en kopia sparad själv, vilket dokumenterar vilket datum hyresvärden fick kännedom om värdet. Dosorna placeras normalt i sovrum och vardagsrum enligt instruktionerna som följer med beställningen, eftersom placeringen påverkar hur representativt resultatet blir för hela bostaden.

Vad händer om hyresvärden inte agerar på ett bekräftat högt värde

Om en mätning visar ett värde som ligger klart över det som brukar anses godtagbart, och hyresvärden inte gör något, kan du vända dig till Hyresnämnden för att pröva frågan om hyresreducering eller åtgärd. Nämnden kan bland annat besluta att hyresvärden måste åtgärda bristen, och i vissa fall sätta ned hyran tills det är gjort. Det gör ärendet betydligt starkare. Parallellt kan du kontakta kommunens miljöförvaltning igen, den här gången med mätresultatet som underlag i stället för bara en misstanke. Myndigheten agerar oberoende av hyresvärden. Den kan då förelägga hyresvärden att vidta åtgärder inom en viss tid, och i allvarliga fall förena kravet med vite. Processen tar sällan särskilt kort tid. Radonsanering kräver ofta en utredning av källan, till exempel marken eller byggmaterialet, innan rätt åtgärd går att välja, och den utredningen tar sin tid innan något fysiskt arbete alls påbörjas. Ett lågt men ändå förhöjt värde ger sällan samma tyngd hos Hyresnämnden som ett värde som klart överskrider vad som brukar anses säkert, så det är värt att vara tydlig i din ansökan om vilken nivå mätningen visade. Muntliga löften räcker sällan. Skriftligt mätprotokoll och bevarad skriftväxling med hyresvärden väger tyngre hos Hyresnämnden än muntliga påståenden om vad som sagts. Hur en radonsanering i en hyresrätt går till, och vem som i slutändan betalar, beskrivs mer i guiden om radonsanering och ansvar i hyresrätt.

Skillnad i ansvar mellan en enskild lägenhet och hela fastigheten

Ansvaret skiljer sig beroende på om problemet gäller en enstaka lägenhet eller hela huset. Handlar det om en enskild lägenhet, till exempel en källarvåning med sprickor i golvet som andra lägenheter i huset saknar, kan åtgärden bli lokal, som tätning av grunden eller bättre ventilation i just den bostaden. Gäller det istället hela fastigheten, till exempel ett hus byggt med blåbetong genomgående i bärande väggar, blir frågan större och mer kostsam för hyresvärden att hantera. Det påverkar hur snabbt hyresvärden agerar. En åtgärd i en enda lägenhet är förhållandevis enkel att besluta om, medan en åtgärd som rör hela huset ofta kräver mer budget och planering, och ibland även evakuering av boende under arbetet. Som hyresgäst är det bra att veta vilken kategori ditt eget problem tillhör, eftersom det påverkar hur lång tid du rimligen bör räkna med innan något händer. Fråga hyresvärden om mätningen gäller bara din lägenhet, eller fler boende i fastigheten. I en fastighet med blandade upplåtelseformer, där vissa lägenheter är bostadsrätter och andra hyrs ut, kan ansvaret se olika ut beroende på vem som äger vilken del av huset, även om grundproblemet med radon är gemensamt för alla som bor där. Radonhalten kan dessutom skilja sig mellan våningar i samma hus, eftersom källare och bottenvåningar ofta ligger närmast markradon som tränger in underifrån. Skillnaden kan vara stor. Den som bor högre upp i samma fastighet kan alltså få ett annat mätresultat än grannen på bottenvåningen, vilket är värt att känna till innan mätvärden jämförs mellan boende.

Vart du vänder dig med fler frågor

Har du frågor om gränsvärden eller mätmetoder finns det myndigheter som arbetar specifikt med radonfrågan. Strålsäkerhetsmyndigheten är den myndighet som har huvudansvaret för frågor om radon och strålning, och där finns vägledning om både mätning och vilka nivåer som räknas som förhöjda. Folkhälsomyndigheten arbetar i sin tur med hälsoskydd i boendemiljön mer brett, inklusive hur kommunens miljöförvaltning ska agera vid klagomål. Båda myndigheterna har information riktad både till dig som hyr och till dig som äger en fastighet. Är du osäker på om din situation räknas som akut eller inte, kan det också vara värt att höra med kommunens miljöförvaltning direkt, eftersom den sitter på lokal kunskap om till exempel markradon i just ditt område. Den kunskapen varierar rejält mellan kommuner. Ligger ärendet redan hos Hyresnämnden, eller har tvisten dragit ut länge, kan det också vara värt att stämma av med en jurist som arbetar med hyresrätt. Ett enda samtal med rätt myndighet kan ibland klargöra mer än flera veckors väntan på svar från hyresvärden. Att höra med andra boende i fastigheten om tidigare mätningar ger ofta en mer samlad bild än en enskild persons oro.

Källor

• Strålsäkerhetsmyndigheten
• Folkhälsomyndigheten