Radonmätning på vintern: varför just då?

Varför pekar nästan alla råd mot vintern när det handlar om radonmätning? Du har säkert läst rekommendationen om eldningssäsong och undrar om det bara är en gammal tumregel. Frågan spelar roll nu, särskilt om du planerar en mätning inför köp, försäljning eller bara vill veta vad du andas in hemma. Nej, det är ingen tumregel. Kyla, uppvärmning och stängda fönster skapar precis de förhållanden som gör att radon från marken samlas inne i huset, och det är därför Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar långtidsmätning under minst två månader, i regel under perioden oktober till april.

Varför radonhalten normalt är högre under eldningssäsongen

Radon bildas hela tiden. Gasen kommer från mark och berggrund under och runt huset, och den sipprar kontinuerligt upp mot ytan oavsett årstid. Skillnaden mellan sommar och vinter ligger inte i hur mycket radon marken producerar, utan i vilken väg gasen tar och hur lätt den hittar in i huset.

Vintertid är de översta jordlagren ofta kalla, ibland tjälade, vilket gör det svårare för radon att ta sig ut i fria luften rakt uppåt. Gasen söker sig då hellre åt sidan, mot grunden, och in genom sprickor, golvbrunnar och rörgenomföringar där motståndet är lägre. Fuktig, vattenmättad mark på hösten och vintern kan dessutom göra att gasen i ännu högre grad styrs mot husets grund snarare än rakt upp genom markytan, vilket förstärker effekten ytterligare. Samtidigt eldar de flesta hushåll mer under den kalla delen av året, vädrar mindre och håller fönstren stängda under längre perioder i sträck. Tillsammans gör det att radonhalten inomhus i regel ligger tydligt högre under eldningssäsongen än under resten av året.

Hur stor skillnaden blir beror också på hur huset är byggt. Ett hus med källare eller krypgrund har ofta fler ytor i kontakt med marken, och därmed fler vägar in för gasen, än ett hus som står på en tät platta. Principen är ändå densamma oavsett grundtyp: ju kallare det blir, och ju längre perioden med sluten vinterdrift pågår, desto mer tid får radonet att samlas inomhus innan det vädras ut igen. Det är den här säsongsvariationen, inte en nyck hos myndigheterna, som är hela skälet till att mätperioden är satt just dit den är satt.

Kopplingen mellan uppvärmning, undertryck i huset och radoninträngning

Det kallas skorstenseffekten. Den förklarar varför just vintern spelar en särskild roll i det här sammanhanget. När du värmer upp huset stiger den varma luften uppåt och söker sig ut genom vind, skorsten och otätheter i den övre delen av byggnaden. Den luften måste ersättas någonstans, och den ersätts oftast underifrån, genom grunden eller källaren.

Resultatet blir ett svagt undertryck i husets nedre delar. Ju kallare det är utomhus och ju större temperaturskillnaden blir mellan inne och ute, desto starkare blir det undertrycket. Ett hus som suger luft underifrån suger samtidigt in radongas från marken, via krypgrund, källargolv eller grundplatta, och det sker helt utan att du märker det i vardagen. Effekten finns faktiskt hela året, men den är så svag under sommaren att den knappt märks. Först när temperaturskillnaden mellan inne och ute ökar, vanligen från oktober och framåt, börjar undertrycket bli starkt nog för att dra in mätbara mängder radon.

Sommartid är temperaturskillnaden liten eller obefintlig. Därför uteblir pumpeffekten nästan helt under den varma delen av året. Med andra ord är det inte bara kylan i sig som spelar roll, utan det tryckförhållande som kylan sätter igång och som aktivt drar in gasen i huset. Ett hus som är väl tätat mot grunden, med få sprickor och genomföringar, påverkas visserligen av samma undertryck, men har färre vägar in för själva gasen. Det är en av anledningarna till att två grannhus kan uppvisa olika radonhalter trots att de ligger i precis samma läge och har likartad uppvärmning.

Varför sommarmätningar ofta ger missvisande låga värden

Sommaren vänder på nästan allt. Fönster står öppna, ventilationen går för fullt och det finns inget undertryck som drar in gas från grunden. Marken är dessutom ofta torrare och mer genomsläpplig på sommaren, vilket gör att radon lättare letar sig ut i den fria luften innan det hinner nå huset.

Därför visar en mätning som bara genomförs under juni till augusti nästan alltid ett lägre värde än husets verkliga årsmedelvärde. Problemet är att det låga värdet kan se betryggande ut, trots att samma hus skulle mäta betydligt högre bara några månader senare, när eldningssäsongen drar igång på allvar och husets tryckförhållanden vänder. Den här typen av säsongsberoende skillnad är anledningen till att en mätning som sker under fel tid på året inte bara ger ett osäkert resultat, utan ett resultat som pekar åt fel håll jämfört med verkligheten.

Det är lätt att förväxla ett lågt sommarvärde med att huset helt saknar radonproblem, men de två sakerna är inte samma. Ett hus kan mäta nästan ingenting i juli och ändå ligga långt över gränsvärdet i januari, eftersom förutsättningarna i huset har ändrats helt under tiden. Ett köp eller en försäljning som grundar sig på en sommarmätning riskerar med andra ord att vila på en siffra som inte speglar de förhållanden huset faktiskt har under större delen av året. Just därför ersätter en sommarmätning inte en ordentlig långtidsmätning vid köp eller försäljning, även om den kan ge en första fingervisning om nivåerna.

Så planerar du en mätning som täcker hela den rekommenderade perioden

Mätsäsongen löper normalt från 1 oktober till 30 april, och dosorna ska i regel sitta uppe i minst två månader för att ge ett resultat du kan lita på. Beställ dosorna i god tid. Annars riskerar du att hamna i kläm om posten till det ackrediterade labbet tar längre tid än väntat, särskilt runt jul och nyår. Vänta inte till december.

Placera dosorna enligt labbets anvisningar, oftast i sovrum och vardagsrum på bottenplan, eftersom det är där du vistas mest och där markkontakten är tätast. Försök undvika att lägga hela mätperioden i de allra första veckorna av säsongen, innan huset har gått in i sitt vanliga vintermönster med fast uppvärmning och stängda fönster. Sprid i stället mätningen över de kallaste månaderna, gärna någonstans mellan november och mars, så fångar dosorna den period då undertrycket i huset är som starkast och resultatet blir mest representativt för hela året.

Räkna även med viss tid för analys efter att mätperioden är slut, eftersom dosorna ska skickas till labbet och resultatet sammanställs innan du får ett samlat värde. Planerar du in mätningen redan i september eller tidig oktober hinner du normalt få ett svar i god tid innan våren, vilket ger utrymme att agera om värdet visar sig ligga högt. En vanlig spårfilmsmätning för villa, med två till tre dosor under två till tre månader, kostar i regel mellan 300 och 900 kronor hos ett ackrediterat labb, vilket du kan läsa mer om på sidan om radonmätning.

Vad du gör om du bara kan mäta under sommaren

Ibland går det inte att vänta. Du ska sälja nu, flytta in snart, eller vill bara få en första uppfattning innan hösten. Då finns en korttidsmätning, eller en mätning med rådgivning där en tekniker tolkar resultatet åt dig, som kostar ungefär 1 000 till 3 200 kronor och ger svar inom kortare tid än en fullständig långtidsmätning. Det är en rimlig kompromiss när tiden är begränsad.

En sådan mätning ger en fingervisning om nivåerna i just det ögonblicket, men den ersätter inte en långtidsmätning under mätsäsong om du ska köpa eller sälja en bostad. Grejen är att ett lågt sommarvärde aldrig kan friskriva ett hus från radon, eftersom vintervärdet kan ligga på en helt annan nivå. Om du köper en bostad och säljaren bara kan visa en sommarmätning, eller ingen mätning alls, kan en korttidsmätning ändå ge en första indikation innan du flyttar in. Ligger resultatet redan högt på sommaren är det ett tydligt observandum, men även ett lågt sommarresultat bör följas upp med en ordentlig mätning under kommande eldningssäsong innan du helt kan lägga frågan åt sidan.

Så håller du koll inför nästa säsong

Sätt en påminnelse redan nu. Gör det till exempel i samma veva som du ställer om värmen för säsongen. Det är lätt att tänka att nästa vinter har gott om tid, men dosorna tar en liten stund att beställa och ska sedan sitta uppe i minst två månader innan du kan skicka in dem för analys.

Skriv gärna ner i kalendern när du startade mätningen och när den ska avslutas, så slipper du gissa dig fram eller avbryta för tidigt. Håll husets vanliga vanor under mätperioden, det vill säga elda, vädra och leva som du annars gör, eftersom poängen är att fånga ett representativt värde och inte ett konstlat lågt eller högt resultat. Har du bytt ventilationssystem, tätat grunden eller gjort andra förändringar i huset sedan senaste mätningen är det extra motiverat att mäta igen, eftersom sådana ingrepp kan ändra tryckförhållandena och därmed radonhalten i båda riktningarna. Spara gamla mätprotokoll så att du lätt kan jämföra år för år och se om halterna ökar, minskar eller ligger stabilt. Med en mätning som täcker hela eldningssäsongen vet du i stället vad du faktiskt andas in under den tid på året då radonhalten normalt är som högst.

Källor

• Strålsäkerhetsmyndigheten
• Folkhälsomyndigheten