Radonmätning vid husköp: vad du bör göra

Bör du mäta radon innan du köper ett hus, eller räcker det att vänta till efter tillträdet? Du har hittat ett hus du gillar, kanske är budgivningen redan igång. Allt går snabbt. Radon känns ändå som en fråga värd att ta på allvar, eftersom gasen är osynlig och luktfri och bara går att upptäcka genom mätning, aldrig genom att gå runt och känna på väggarna. Kort sagt: en fullständig långtidsmätning hinns sällan med före ett köp, men det finns flera saker du kan göra under själva köpprocessen, och sedan bör du beställa en ordentlig mätning så snart du flyttat in. Nedan går vi igenom vad som är rimligt att göra före kontraktet skrivs, och vad som bör hamna högst upp på att-göra-listan när nycklarna väl är dina.

Varför en fullständig långtidsmätning sällan hinns med före ett köp

En tillförlitlig radonmätning görs som en långtidsmätning under mätsäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april, och ska pågå i minst två månader. Det beror på att radonhalten varierar med årstid och hur huset används, så en kort ögonblicksbild sällan räcker för att fånga ett rättvisande årsmedelvärde. Ett hus kan dessutom mäta olika mellan år, beroende på snötäcke och hur mycket fönstren vädras, vilket gör en enstaka mätning ännu känsligare för exakt när den utförs. Problemet är att en husaffär sällan följer den tidsplanen. Tiden räcker sällan till. Visningar och tillträde kan ske mitt i sommaren, eller klämmas in på bara några veckor mellan accepterat bud och kontraktsskrivning, vilket gör det praktiskt omöjligt att hinna med en fullständig mätning innan du skriver på. Säljer en familj huset på våren för att flytta under sommaren, hinner ingen av parterna starta och avsluta en mätning som ska pågå i minst två månader under rätt säsong. Därför behöver du ofta fatta köpbeslutet utan ett färskt långtidsresultat, och i stället luta dig mot annan information, som tidigare mätprotokoll eller kunskap om husets grundtyp. Det är egentligen inget konstigt med det, så länge du vet vad du ska göra i stället, och framför allt vad du bör göra så snart tillträdet är klart.

Så kan en korttidsmätning ge en indikation inför beslutet

En korttidsmätning går snabbare och kan beställas även mitt i en pågående köpprocess, vilket gör den attraktiv när tiden är knapp. Grejen är att den bara ger en indikation, inte ett tillförlitligt årsmedelvärde, även om den fortfarande kan användas för en snabbare bedömning inför ett husköp. Priset ligger i regel mellan 1 000 och 3 200 kr, och en del paket innehåller dessutom rådgivning där en tekniker går igenom resultatet tillsammans med dig och förklarar vad siffrorna betyder för just det huset. Fler prisexempel, även för en fullständig långtidsmätning, finns i prisguiden för radonmätning. Vill du ha ett snabbt svar redan under en visningsperiod, kan en sådan mätning i alla fall ge en första fingervisning om huset ligger i riskzonen eller inte, även om den aldrig blir det slutgiltiga svaret. Ligger resultatet lågt, kan det kännas betryggande inför köpet, men det säger ändå inte särskilt mycket om vintermånader eller om hur huset beter sig under en hel eldningssäsong. Vintern avgör egentligen mest. Ligger resultatet däremot högt redan i en korttidsmätning, är det en tydlig signal att ta på allvar, även om en formell bekräftelse kräver en långtidsmätning senare. Tänk på att en korttidsmätning aldrig ersätter en långtidsmätning under mätsäsong vid köp eller försäljning, den fungerar snarare som ett sätt att upptäcka om något redan sticker ut vid en första kontroll.

Frågor att ställa säljaren om tidigare mätningar

Fråga säljaren rakt ut om huset någon gång mätts för radon, och om så är fallet, när mätningen gjordes och under vilken period på året. En mätning som är flera år gammal, eller som gjordes under fel årstid, säger mindre än en färsk långtidsmätning utförd under mätsäsong. Be om själva mätprotokollet, inte bara ett muntligt svar, eftersom ett ackrediterat labbs rapport visar mätmetod och resultat svart på vitt. Många hus har dessutom en energideklaration som kan innehålla uppgifter om ventilation och grundtyp, vilket är värt att be om parallellt med eventuella radonprotokoll. Har huset genomgått radonsanering, är det rimligt att fråga vilken åtgärd som gjordes och om någon uppföljande mätning skett efteråt för att bekräfta att åtgärden faktiskt fungerar. En radonsug eller en tätning av grunden kan fungera olika bra beroende på husets förutsättningar, och bara en ny mätning visar om resultatet blev det avsedda. Har det byggts om sedan senaste mätningen, eller har ventilationen bytts, är gamla resultat mindre relevanta, eftersom radonhalten i ett hus kan förändras när förutsättningarna ändras. Fråga därför alltid efter datum och sammanhang, inte bara ett enstaka resultat, så vet du om informationen fortfarande stämmer.

Att skriva in radonmätning som ett villkor i köpekontraktet

Saknas en tillförlitlig mätning, går det att skriva in radonmätning som ett villkor i köpekontraktet. Ett sådant villkor kan till exempel innebära att en del av köpesumman hålls inne tills en långtidsmätning är klar, eller att parterna redan i förväg kommer överens om vad som ska hända om resultatet visar förhöjda halter. Mäklaren eller en jurist kan hjälpa till att formulera villkoret så att det blir juridiskt hållbart, eftersom en otydlig skrivning annars riskerar att bli svår att tillämpa om en tvist uppstår efter tillträdet. Skriv gärna in ett tydligt slutdatum för när mätningen senast ska vara klar, och vad som ska hända om parterna inte kommer överens om hur resultatet ska tolkas. Den här lösningen passar särskilt bra när du redan misstänker en risk, till exempel om huset ligger i ett område med känd markradonproblematik, eller om grundtypen historiskt gett högre halter i jämförbara hus i närheten. Samtidigt är det värt att komma ihåg att inte alla säljare går med på att skjuta upp en del av affären, så villkoret behöver förhandlas som en del av helheten, inte läggas på i sista minuten. Ett alternativ, om säljaren säger nej till ett uppskjutet belopp, är att i stället komma överens om ett lägre pris mot att köparen själv tar ansvar för mätning och eventuell åtgärd efter tillträdet.

Vad du bör göra direkt efter tillträdet om ingen tidigare mätning finns

Saknas en färsk, fullständig mätning när du flyttat in, bör du beställa en långtidsmätning så snart det blir mätsäsong igen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april. En vanlig villamätning görs med två till tre spårfilmsdosor under minst två månader, skickas sedan till ett ackrediterat labb och kostar i regel mellan 300 och 900 kr. Placera dosorna enligt labbets anvisningar, vanligen i sovrummet och den mest använda delen av vardagsrummet, eftersom det är de utrymmen du vistas mest tid i under dygnet. Flyttar du in på sommaren, behöver du alltså vänta till hösten innan mätningen kan starta, men boka in den i kalendern direkt i stället för att skjuta upp den ytterligare en säsong. Det är lätt hänt att mätningen glöms bort när flytten och vardagen tar över, och plötsligt har ett helt år passerat utan svar. Är du osäker på hur mätningen ska beställas eller vad de olika metoderna innebär, går det bra att läsa mer om radonmätning innan du bokar. Ligger resultatet nära eller över referensvärdet när mätningen är klar, är nästa steg att ta reda på mer om vilken åtgärd som passar husets grundtyp och byggår.

Vanliga misstag att undvika

Det vanligaste misstaget är att låta en korttidsmätning, eller ett gammalt resultat från säljaren, ersätta den fullständiga långtidsmätningen helt. Ett annat är att glömma fråga om ombyggnader, eftersom en ny ventilationslösning kan ha förändrat radonhalten sedan den senaste mätningen gjordes, på gott eller ont. Många missar dessutom att kontrollera om en tidigare radonsanering faktiskt följts upp med en ny mätning, vilket gör att ingen egentligen vet om åtgärden fungerar över tid. Ett misstag som glöms bort av många är dessutom att inte kolla om närliggande hus i området har höga värden, trots att markradon ofta följer geologin snarare än den enskilda tomtgränsen. Ett annat misstag är att mäta under fel tid på året, till exempel mitt i sommaren, och sedan tro att resultatet går att jämföra rakt av med ett vintervärde. Och ett sista misstag är att vänta för länge med att boka in mätningen efter tillträdet, så att ännu en hel mätsäsong hinner passera innan du vet var du faktiskt står. Planerar du mätningen i god tid, slipper du den onödiga väntan och får ett tillförlitligt svar så snart säsongen tillåter det.

Källor

• Strålsäkerhetsmyndigheten
• Folkhälsomyndigheten