Varför kräver skolor mer ventilationskapacitet än kontor?
Ett klassrum har betydligt högre beläggning per kvadratmeter än en kontorsyta, vilket gör att koldioxidhalten stiger snabbare och ställer högre krav på luftflödet.
Undrar du varför skolans ventilation verkar behöva mer kapacitet än kontorets, trots liknande ytor? Det är själva kärnfrågan för skolventilation, och den skiljer sig från kontor på ett avgörande sätt: beläggningen per kvadratmeter är mycket högre i ett klassrum. Där sitter ofta 25 elever tätt under en hel lektion, medan en kontorsyta av samma storlek sällan har lika många personer samtidigt. Alltså stiger koldioxidhalten snabbare i klassrummet, och kravet på luftflöde per kvadratmeter blir därmed högre.
Skillnaden märks även i regelverket. Skolor besiktigas alltid vart tredje år vid OVK, oavsett vilken typ av ventilationssystem som finns, medan andra lokaler i stället kan ha upp till sex år mellan besiktningarna beroende på systemtyp. Kort sagt beror det på att en hög och tät beläggning, som i ett klassrum, gör konsekvenserna av ett dåligt fungerande system större och snabbare märkbara än i en glesare kontorsmiljö.
Vad kostar ventilation i skolan?
Från
4 000 kr
Upp till
300 000 kr
Följdfrågor
Gäller samma treårsintervall för OVK i alla skolbyggnader, oavsett system?
Ja, skolor besiktigas alltid vart tredje år oavsett om de har FTX, F-system eller ett enklare system. Det skiljer sig från kontor, där systemtypen avgör om intervallet är tre eller sex år.
Kan ett kontor ha samma höga beläggning som ett klassrum vid till exempel ett stort möte?
Tillfälligt, ja, men ett kontor är normalt dimensionerat för den vanliga arbetsdagen, inte återkommande fullsatta möten. Ett klassrum är däremot fullsatt som norm under varje lektion, vilket är skillnaden som styr kravet på kapacitet.
- Över 11 000 registrerade firmor
- Alla 290 kommuner
- Gratis, ingen bindning
Få gratis offerter på ventilation i skolan
Steg 1 av 3
- Frågor
- Detaljer
- Kontakt