Blåbetong, eller alunskifferbaserad lättbetong, är ett byggmaterial som tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975 och som användes i nybyggnation ända fram till omkring 1985. Materialet fick sitt namn av den gråblå ton som den brända alunskiffern ger betongen. Det som gör blåbetong relevant för radonfrågan är att alunskiffern innehåller förhöjda halter av radium, som sönderfaller och bildar radongas. Till skillnad från markradon, som kommer utifrån och kan stoppas vid grunden, sitter blåbetongen i själva stommen, vilket gör att den ständigt tillför radon inifrån husets egna väggar och bjälklag.
Var blåbetong användes
Blåbetong användes brett i svensk bostadsbyggnation under mitten av 1900-talet, både i småhus och flerbostadshus. Vanligast är den i bärande innerväggar, ytterväggsblock och bjälklag mellan våningsplan, men krossad blåbetong förekommer också som fyllnadsmaterial under golv och i bjälklagskonstruktioner, där den kan vara betydligt svårare att upptäcka utan mätning. Eftersom materialet var både lätt och isolerande var det populärt under en period när efterkrigstidens bostadsbyggande expanderade kraftigt, vilket gör att blåbetong finns representerad i ett stort antal svenska hus från perioden, framför allt i miljonprogrammets flerbostadshus men även i småhus.
Hur du upptäcker blåbetong
Blåbetong går i vissa fall att känna igen på sin gråblå färgton om den syns i en ovan yta, men i de allra flesta hus är materialet dolt bakom puts, tapet eller annan ytbeklädnad, vilket gör att man inte kan avgöra förekomsten enbart genom att titta. Det säkraste sättet att fastställa om ett hus innehåller blåbetong är att mäta gammastrålning med en gammamätare, eftersom materialet utöver radongas också avger gammastrålning som kan detekteras genom vägg-, golv- och takytor. En ventilationsfirma eller radonkonsult utför den typen av mätning som ett komplement till den vanliga radonmätningen med spårfilm, särskilt i hus byggda under den aktuella perioden eller vid osäkerhet om husets byggmaterial.
Varför blåbetong ger förhöjda radonhalter
Till skillnad från markradon, som tar sig in genom sprickor och otätheter i grunden och därför kan stoppas med tätning eller undertryck i marken, sitter radonkällan i blåbetongens fall inuti byggnadens egna material. Radongasen bildas kontinuerligt i väggarna och bjälklagen och diffunderar ut i inomhusluften i en takt som beror på hur mycket blåbetong huset innehåller och hur ytorna är behandlade. En tät ytbeklädnad, som exempelvis en diffusionstät tapet eller målning, kan bromsa avgången något, men i hus med stora mängder blåbetong räcker sällan sådana ytåtgärder för att hålla radonhalten under gränsvärdet.
Hur radon från blåbetong åtgärdas
Eftersom radonkällan finns i själva stommen går det i praktiken inte att täta bort på samma sätt som markradon. Den effektiva åtgärden är istället att öka luftomsättningen i bostaden, så att radongasen späds ut och vädras bort i ungefär samma takt som den bildas. I många fall innebär det att installera eller uppgradera till ett FTX-system med tillräcklig kapacitet, eftersom ett sådant system ger ett kontrollerat och kontinuerligt luftflöde i hela bostaden. I vissa fall kan även en förstärkt frånluftsventilation räcka, beroende på hur hög den ursprungliga radonhalten är och hur stor del av huset som innehåller blåbetong.
Att helt avlägsna bärande väggar eller bjälklag av blåbetong är sällan ett realistiskt alternativ, både på grund av kostnad och byggnadens bärighet, och rekommenderas normalt bara i extrema fall med mycket höga halter i kombination med annan omfattande renovering.
Mätning och uppföljning
En radonmätning är alltid utgångspunkten, både för att fastställa om halten överstiger Strålsäkerhetsmyndighetens gränsvärde på 200 Bq/m³ och för att senare bekräfta att en genomförd åtgärd faktiskt sänkt halten tillräckligt. Eftersom blåbetong ger en jämnare och mer konstant radonavgång än markradon, som kan variera mer med väder och årstid, brukar en långtidsmätning under mätsäsong ge ett representativt resultat även i hus med blåbetong.
Kostnaden för att åtgärda radon från blåbetong ligger normalt mellan 40 000 och 150 000 kronor, eftersom åtgärden ofta är liktydig med en komplett ventilationsuppgradering, se den fullständiga prisguiden för radonsanering för fler exempel och vad som påverkar priset i just ditt hus.