Radonsug är den vanligaste och mest effektiva åtgärden mot markradon i svenska hus, och används när en radonmätning har visat en förhöjd halt och utredningen pekar på marken under huset som källa. Tekniken bygger på ett enkelt fysikaliskt förhållande: lufttrycket i marken är nästan alltid högre än lufttrycket inomhus, vilket gör att radonhaltig jordluft dras in genom sprickor, rörgenomföringar och andra otätheter i grunden. En radonsug vänder på det förhållandet genom att skapa ett undertryck i marken, så att luften istället dras bort från huset innan den hinner ta sig in.
Så fungerar en radonsug
En radonsug består i grunden av ett eller flera hål eller rör som borras eller grävs ner genom källargolvet eller husgrunden, ner i det markmaterial som ligger under plattan. I hålet monteras ett rör som ansluts till en fläkt, oftast placerad på vinden eller utomhus vid en yttervägg. Fläkten suger kontinuerligt ut luft från marken under huset och leder ut den ovanför taknocken, där den späds ut och inte når tillbaka in i bostaden.
Genom att sänka lufttrycket i markbädden under huset förhindras radonhaltig luft från att tryckas in genom grunden. Systemet är passivt i den meningen att det inte filtrerar eller renar luften, utan helt enkelt leder bort den innan den blir ett problem. Ju mer luftgenomsläppligt markmaterialet under huset är, exempelvis sand eller grus, desto effektivare och mer långtgående blir undertrycket, vilket gör att en enda sugpunkt ofta räcker för ett normalstort hus. I tätare lera kan effekten bli mer lokal, och då kan fler sugpunkter behövas för att täcka hela husets grundyta.
När passar radonsug bäst
Radonsug fungerar bäst när radonkällan är just marken under och kring huset, vilket är den vanligaste orsaken till förhöjd radonhalt i svenska bostäder. Metoden passar särskilt bra i hus med platta på mark eller källare, där det går att komma åt att borra ner ett rör genom bjälklaget. I hus med krypgrund används ofta en liknande princip, men anpassad till kryputrymmets särskilda förutsättningar, se sidan om krypgrund och radon.
Radonsug är mindre lämplig som ensam åtgärd om radonet i huvudsak kommer från byggmaterialet, till exempel blåbetong. Då sitter radonkällan i väggarna och golvbjälklagen snarare än i marken, och en radonsug ventilerar bara bort det som kommer underifrån. I sådana fall är ökad ventilation, ofta i kombination med ett FTX-system, en effektivare lösning.
Radonsug jämfört med radonbrunn
En radonbrunn fungerar efter samma princip som en radonsug, det vill säga att sänka lufttrycket i marken, men brunnen placeras en bit ifrån huset istället för direkt under grunden. Radonbrunnar används framför allt när marken består av grövre material som grus eller sand, där undertrycket kan spridas långt genom markbädden från en enda punkt utanför huskroppen. En radonbrunn kan i vissa fall försörja flera närliggande hus med samma anläggning, vilket gör den intressant i områden med utbredd markradonproblematik och genomsläpplig mark.
Vilken av de två lösningarna som är mest kostnadseffektiv beror på markens beskaffenhet, husets grundkonstruktion och hur nära grannfastigheter ligger. En ventilationsfirma eller radonkonsult gör en bedömning utifrån markundersökning och husets förutsättningar innan beslut tas.
Installation steg för steg
Installationen inleds med att en eller flera sugpunkter tas upp genom källargolv eller bottenplatta, ofta med en kärnborrmaskin för att undvika onödig sprickbildning. Ett rör monteras i hålet och tätas ordentligt mot golvet, eftersom otätheter runt röret annars kan minska undertrycket i marken. Röret dras sedan vidare, vanligen genom väggar eller schakt, upp till en fläkt placerad på vinden eller på husets utsida, och vidare ut ovanför taknocken så att avluften inte riskerar att dras in igen via fönster eller ventiler.
Fläkten ställs in med rätt varvtal för att skapa tillräckligt undertryck utan att bli onödigt högljudd eller energikrävande. Efter driftsättning görs en tryckmätning för att kontrollera att undertrycket faktiskt uppstår i marken under huset, och en uppföljande radonmätning bekräftar därefter att åtgärden gett avsedd effekt.
Skötsel och drift
En radonsug kräver mycket lite löpande skötsel utöver att kontrollera att fläkten faktiskt är igång, eftersom systemet måste vara aktivt dygnet runt för att fungera. De flesta installationer har ett enkelt larm eller en indikator som varnar om fläkten stannar, till exempel vid strömavbrott eller mekaniskt fel. Filter, om sådana finns i luftvägen, bör kontrolleras med jämna mellanrum, men i övrigt är radonsugar driftsäkra system som kan gå i många år utan större ingrepp.
Kostnaden för en radonsug eller radonbrunn ligger normalt mellan 25 000 och 50 000 kronor, beroende på markförhållanden, husets grundkonstruktion och hur många sugpunkter som krävs, se den fullständiga prisguiden för radonsanering. Åtgärden ger normalt rätt till ROT-avdrag på arbetskostnaden i en privatbostad.