Markradon är den vanligaste källan till förhöjda radonhalter i svenska bostäder. Radongasen bildas naturligt när radium i berggrund och jord sönderfaller, och eftersom gasen är rörlig kan den vandra genom porer och sprickor i marken tills den möter ett hus. Där husets grund inte är helt tät, och det är den sällan, dras radonhaltig jordluft in i bostaden, driven av att lufttrycket i marken nästan alltid är högre än inomhus.
Hur radon tar sig in i huset
Radon från marken tar sig in genom precis de svagheter man kan förvänta sig i en husgrund: krympsprickor i betongplattan, fogar mellan platta och grundmur, rörgenomföringar för avlopp, vatten och el, och i äldre hus även genom en otät källargolvskonstruktion. Ju större tryckskillnad mellan mark och inomhusluft, desto mer radon dras in, vilket är förklaringen till varför uppvärmda källare och bottenvåningar ofta har högre radonhalter än övre våningsplan, eftersom varm stigande luft i huset förstärker undertrycket närmast marken.
Vilka marktyper ger högst risk
Markens geologi avgör både hur mycket radium som finns tillgängligt och hur lätt gasen kan röra sig genom marken fram till huset. Grus och sand är mycket genomsläppliga och kan transportera radon långa sträckor, vilket gör att även hus som inte står direkt på en radonrik jordart kan drabbas om marken i övrigt är genomsläpplig. Morän varierar mer beroende på sammansättning, medan lera generellt är tätare och håller kvar gasen bättre, vilket kan ge lägre men mer lokalt varierande halter. Vissa bergarter, särskilt uranrik granit, avger dessutom förhöjda radonmängder direkt från berggrunden. SGU och kommunerna tar fram radonriskkartor som ger en översiktlig bild av markförhållandena i olika områden, men eftersom förhållandena kan variera även inom en och samma tomt ersätter en sådan karta aldrig en faktisk mätning i den egna bostaden.
Vem är mest utsatt
Hus med platta på mark eller källare har generellt större kontaktyta mot marken än hus med krypgrund, vilket i teorin kan öka exponeringen, men det är i praktiken markens genomsläpplighet och radiumhalt, i kombination med grundens täthet, som avgör hur stor risken faktiskt blir. Äldre hus med mindre täta grundkonstruktioner kan i vissa fall vara mer utsatta än nybyggda hus, eftersom Boverkets byggregler idag ställer krav på radonsäkert byggande på tomter med känd markradonrisk. Det utesluter dock inte problem i nyare hus, särskilt om markundersökningen inför bygget underskattat risken eller om grundens täthet försämrats över tid.
Åtgärder mot markradon
Den mest effektiva åtgärden mot markradon är att skapa ett undertryck i marken under huset, så att radonhaltig luft dras bort innan den når in i bostaden. Det görs vanligen med en radonsug, som suger ut luft genom ett eller flera rör ner i markbädden och leder ut den ovanför taknocken, se den fördjupande artikeln om radonsug. I hus på mer genomsläpplig mark, som grus eller sand, kan en radonbrunn placerad en bit ifrån huset vara ett effektivt alternativ, eftersom undertrycket då kan spridas över ett större område från en enda anläggning.
Tätning av synliga sprickor, rörgenomföringar och andra otätheter i grunden är ofta ett bra komplement, men brukar inte räcka som ensam åtgärd vid tydligt förhöjda halter, eftersom det är praktiskt omöjligt att täta en husgrund helt. I hus med krypgrund tillkommer ytterligare aspekter kring ventilation och fukt, se den separata artikeln om krypgrund och radon.
Från mätning till åtgärd
Allt arbete med markradon börjar med en radonmätning, normalt en långtidsmätning med spårfilm under mätsäsongen 1 oktober till 30 april, i minst två månader för ett tillförlitligt årsmedelvärde. Visar mätningen en halt över Strålsäkerhetsmyndighetens gränsvärde på 200 Bq/m³ görs en utredning av trolig källa, ofta i kombination med en markundersökning, innan rätt åtgärd väljs och installeras. En uppföljande mätning efter åtgärden bekräftar att halten faktiskt sjunkit tillräckligt.
Kostnaden för en radonsug eller radonbrunn för markradon ligger normalt mellan 25 000 och 50 000 kronor, se den fullständiga prisguiden för radonsanering för fler exempel och vad som påverkar priset. Arbetet ger normalt rätt till ROT-avdrag på arbetskostnaden i en privatbostad.